Klimatet | 7 sep 2023

Nytt krav på klimatredovisning

Redan 2025 kan det komma krav på redovisning av hur en byggnads installationer belastar klimatet. NCC visar i en ny rapport att installationssystemens klimatavtryck varierar betydligt.

I dag finns det lagkrav på att deklarera byggnaders klimatpåverkan. Kravet omfattar inte installationssystemen men det kan ändras så tidigt som 2025 (det finns dock inget beslut om detta än).

NCC har med finansiering från Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) tagit fram en rapport som redovisar klimatpåverkan från installationssystem och deras olika delar. Ventilationssystemen har till exempel stor påverkan i kontorsbyggnader jämfört med övriga system och det är aggregat och kanaler som står för den största delen.

– Det är viktigt att veta detta för att kunna prioritera insatserna rätt, säger Anders Enebjörk, hållbarhetsspecialist på NCC och projektledare för rapporten.

I rapporten undersöks fyra av NCC:s byggprojekt, två flerbostadshus och två kontorsbyggnader. Beräkningarna visar att klimatpåverkan från installationssystem står för cirka åtta procent av den totala klimatpåverkan från materialen i bostadshusen och upp till 20 procent i kontorsbyggnaderna. Skillnaderna mellan de två undersökta kontorsbyggnaderna är stora.

Byggmaterialen har vi bra koll på eftersom vi själva köper in dem och har med dem i våra byggmodeller. Installationssystemen köper vi ofta via långa leverantörskedjor och då blir det mer komplicerat

Vid en jämförelse mellan olika uppvärmningssystem har ventilationsburen uppvärmning klimatfördelar. Det beror på att det är mycket stål i radiatorer. Våningsvisa ventilationsaggregat är klimatbelastande eftersom det krävs mer material om man installerar 15 aggregat istället för två centrala.

Det finns också stora skillnader i klimatpåverkan mellan olika material. Aluminium har högst klimatpåverkan, därefter kommer stål och andra metaller. Plast har stort klimatavtryck per kilo men är lättare än metall.

– Tumregler för att minska klimatavtrycket är att slimma konstruktioner och byta till mindre klimatbelastande material. Återbruk är också ett intressant spår, säger Anders Enebjörk.

I klimatdeklarationer för byggnader redovisas det klimat­avtryck som orsakas i byggskedet. Installationssystemen kan också påverka energi­användningen i en byggnad och därmed belasta klimatet olika mycket även under driftskedet.

Ett system som kräver mindre materielmängder (positivt för klimatet) kan till exempel ge sämre energieffektivitet (negativt för klimatet). Enligt Anders Enebjörk har dock tillverkningsskedets betydelse ökat.

– För 20 år sedan stod energi­användningen för ungefär 80 procent av en byggnads klimatpåverkan under dess livscykel. I dag ligger den siffran på mellan 30 och 60 procent. Energieffektiviteten har ökat och förnybara energikällor används i högre grad. Därför får tillverkningens klimatpåverkan mer uppmärksamhet nu, säger Anders Enebjörk.

Ett av syftena med rapporten har varit att ta reda på hur man kan samla in den information som behövs för att kunna göra klimatberäkningarna på ett effektivt sätt.

– Byggmaterialen har vi bra koll på eftersom vi själva köper in dem och har med dem i våra byggmodeller. Installationssystemen köper vi ofta via långa leverantörskedjor och då blir det mer komplicerat, säger Anders Enebjörk.

Det visade sig att det gick bättre än förväntat att få fram listor och information om material och produkter från bland annat projektörer. Det var mer problematiskt att få tag på informationen om produkternas klimatpåverkan.

En utmaning när det gäller installationer är att det ofta handlar om sammansatta produkter med komponenter som kommer från olika håll. Även om miljödeklarationer, så kallade EPD:er, blir allt vanligare så saknas de ofta.

– Leverantörerna måste jobba vidare med att ta fram miljövarudeklarationer för sina produkter. Det är också viktigt att beställare ställer krav på att det finns EPD:er, säger Anders Enebjörk.

Text: Lena Frändfors