Nytt energitänk i gammalt hus

Även kontorshus från 70-talet kan renoveras till energiprestanda nära passivhusstandard. Umehem siktar på en energianvändning på 40-50 kWh/kvm, år för fastigheten Embla 5, men det krävs bergvärme för att få ihop energikalkylen.

Den gamla kontorsbyggnaden i centrala Umeå genomgår både en rejäl renovering och tillbyggnad. Ursprungsdelen var på 3 500 kvadratmeter, och den har byggts till med tre nya våningar ovanpå befintliga tre våningsplan. En ny huskropp på sju våningar tillkommer, och det hela slutar på cirka 9 000 kvadratmeter. I sommar börjar inflyttningen.

Att riva den gamla byggnaden var inte aktuellt, då man bedömde att betongstommen och befintliga våningsplan var i gott skick. Men man når inte lika bra energiprestanda i 70-talsdelen som i nybygget, på grund av sämre u-värden i fasaden.

Energiprestanda beräknas bli cirka 40-50 kWh/kvadratmeter Atemp på hela byggnaden för både värme och kyla, dock lite sämre på den renoverade delen.

– Tidigare låg energianvändningen på cirka 146 kWh/kvadratmeter Atemp, berättar Anders Lindgren, som är huvudägare till fastighetsbolaget Umehem, och även vd för AR Bygg som utfört renoveringen och tillbyggnad.

Fasaden på de undre tre våningarna har renoverats med betydligt tjockare isolering. De gamla fönstren är kvar, men har fått lite bättre u-värden genom att de kittats om. Foto: Hans Westin/Umehem

Till stor del har trä använts i ny- och påbyggnad, bland annat då Umehem strävar efter goda miljöprestanda. Man har använt sig prefabricerade vägg- och bjälklagselement i trä.

– Trä underlättar för att få tekniska installationer på plats. Det blir kortare montagetid och framförallt torrt material vilket bidrar till en kortare byggtid.

De tre nya övervåningarna är gjorda i trästommar som är betydligt lättare än betong och stål, vilket gjort det enklare att lösa frågan om bärigheten i de äldre, undre husdelarna.

Uppgraderad isolering har varit avgörande för bättre energiprestanda. Den gamla tegelfasaden har delvis fått plockas ned för att kunna förstärkas med mer isolering, med upp till 20 centimeter tjocklek på vissa ytor. Man har också tätat den gamla fasaden och runt de renoverade fönstren, allt för att minimera köldbryggor.

Övergången mellan den gamla byggnaden och den nya påbyggnaden krävde extra omsorg, med ordentlig isolering.

Man har kunnat behålla gamla fönster från 70-talet.

– Dessa treglasfönster var i bra skick, så det räckte med att kitta om dem för att få bättre u-värden. De blev dock inte lika bra som nya fönster, säger Anders Lindgren.

Byte från gammal från-/tilluftsventilation till modern FTX med roterande värmeväxlare kunde genomföras med hyresgästerna kvar i byggnaden.

– De gamla kanalerna kunde utnyttjas, men vi har behövt dra nya ventilationsschakt från källaren där ventilationsaggregaten står. Vi installerade de nya aggregaten medan den gamla ventilationen var igång, och kunde ganska enkelt docka in den nya mot de gamla kanalerna, säger Anders Lindgren.

Vanliga alternativ som kylbafflar hade inte fått plats i de låga undertaken i byggnaden. Istället har man valt så kallade komforttak från Ecoclime, ett kyltak av en tunn konstruktion (se E&M nr 12/2013).

Den moderna FTX-installationen utlovar höga energiprestanda, och här ska det bli upp till 84 procents återvinning.

– Jag tror den höga återvinningen kommer att fungera. Vi har kört flera sådana anläggningar och vet att de brukar fungera bra.

Umehem siktar inte på att uppfylla någon passivhusspecifikation, men har ändå sikte på att närma sig passivhusstandard för energiprestanda. Den svenska normen för passivhus anger att den tillförda värmeeffekten får vara högst tio watt per kvadratmeter i större byggnader, och med tillägg för fyra watt i den norra klimatzonen.

För att kunna närma sig dessa låga tillförda effekter, har den tidigare installerade fjärrvärmen i Embla 5 fått annan roll, den är nu bara spetsvärme. Som huvudsaklig värmekälla finns nu en bergvärmeanläggning, med 43 stycken 260 meter djupa borrhål. Dessa ska nyttjas även under sommaren, då man hämtar frikyla för komfortkyla, och samtidigt återladdar med värmeöverskottet.

– Vi hade inte klarat att nå passivhusstandard med fjärrvärme, säger Anders Lindgren.

Några riktigt stora utmaningar tycks inte ha funnits. Men Anders Lindgren kan berätta om att övergången mellan den nya och gamla husdelen avslöjade att den befintliga isoleringen var av tveksam utformning. Byte till nya ledningar för vatten, värme, kyla och avlopp underlättades genom att de drogs i de nya ventilationsschakten.

Björn Åslund, Energi & Miljö nr 5/2015 sidan 34-35