Nyköping efter EPC-avtalet
Ett EPC-avtal innebär att en extern part sätter fart på fastighetsägarens energieffektivisering. Men vad händer den dag då avtalet löper ut och EPC-partnern försvinner? Nyköpings Kommunfastigheter har gått igenom hela processen och vet.
Kanntorps förskola i Nyköping är en av de byggnader där Kommunfastigheter nu sköter energiinstallationerna utan EPC-avtal. Foto: Björn Åslund
Kommunfastigheter förvaltar Nyköpings stadshus vid det centrala torget, kulturhuset Culturum, samt en mängd skolor och förskolor utspridda i den vidsträckta kommunen. För att höja energiprestandan har Kommunfastigheter haft ett EPC-avtal (energy performance contracting – se faktaruta) med Schneider Electric (före detta TAC). EPC-leverantören har höjt energistandarden i byggnadsbeståndet, bland annat genom att installera ett modernt styr- och övervakningssystem för värme och ventilation. Dessutom har ett antal gamla oljepannor skrotats och ersatts med andra värmekällor, främst bergvärme. EPC-avtalet angav besparingspotentialen i de kommunala byggnaderna till 17 procent. Det är uppnått med råge, 2009 hade man nått 25 procent.
Sade upp del av avtalet För två år sedan valde man att säga upp delar av EPC-avtalet, då det vara för dyrt, åtminstone för mindre byggnader, typ förskolor. Så nu är det 68 hus, där Kommunfastigheter själva ansvarar för energin utan Schneider Electrics inblandning. Hela EPC-perioden har inneburit att Schneider Electrics folk förberett Kommunfastigheter för den dag då man själv ska sköta energi och uppvärmning. EPC-leverantören har i mycket jobbat nära driftorganisationen för att lära upp den. EPC-avtalet har inneburit en kunskapshöjning av den personal som står för den dagliga driften av energiinstallationerna, berättar Johan Rehnström som ansvarar för värme och ventilation vid Kommunfastigheter. – Våra drifttekniker har gått TAC:s utbildning för drifttekniker. De har också fått utbildning i styrsystemet, berättar han. En hörnsten i avtalet var styrsystemet för att övervaka energiinstallationer. – Det är stor skillnad när man nu kan se felen ute energisystemen. Vi kan också trimma värmekurvorna så temperaturen blir lagom. Ett stort hjälpmedel är också tidkanalerna där vi ställer drifttider på fläktar så att de inte körs i onödan på lov och helger, berättar Johan Rehnström.
Rond varje månad Uppföljande energistatistik är en viktig del av energiarbetet, som infördes under EPC-tiden. Via styrsystemet avläses alla lokala mätare för värme och el, och data överförs till fastighetssystemet Landlord. Där kan Johan följa upp hur husens energiinstallationer fungerar och upptäcka avvikelser. EPC-avtalet har i och för sig inte inneburit något systematiskt energiarbete, för att undvika att energianvändningen går upp igen. Men det har införts rutiner som ska göra att husens energiinstallationer får återkommande tillsyn. – Varje anläggning ska ha en månatlig rondering där vi besöker den och tittar att allt är som det ska. Det fungerar nästan till 100 procent, konstaterar Johan Rehnström. Det har betydelse. För under intervjun dyker en drifttekniker upp, och kan rapportera om en skolbyggnad där han vid besöket upptäckt en rejäl varmvattenläcka. I och för sig hade man redan i styrsystemet sett att något felade, men inte vad.
Förebyggande underhåll Kommunfastigheter inser vikten av att ha ordning på energirutinerna. Avsikten är att med it-stöd styra upp ronderingar och andra rutiner, så att allt som ska göras verkligen verkställs. – Planen är att vi ska sjösätta ett system för förebyggande underhåll, det innebär att vi får ut arbetsordrar med schemalagda rutiner och att grabbarna ska kunna se i sina planeringskalender vad som är på gång, berättar han. Det ska ske genom att lägga till en underhållsmodul till fastighetssystemet Landlord. Till att börja med ska man lägga in myndighetsstyrd egenkontroll, som OVK. En intressant fråga är om driftteknikerna har “morötter”, som lönebonus, för att få dem att bibehålla skärpan och prestera extra bra i jobbet. Nej, det finns inte i Nyköping, men Johan Rehnström har goda erfarenheter av det från ett tidigare jobb inom industrin. – Tyvärr har vi inte lönebonus. Det kan vara bra med personliga mätbara mål i arbetet, tycker han, efter att tidigare själv ha sett hur avslöjade energiläckor gav tydlig ekonomisk utdelning. Är ni då inte rädda för att glida tillbaka lite med energiarbetet när inte EPC-leverantören längre stöttar er? – Jag tycker vi har bra koll nu med styr- och övervakningssystemet. Jag jobbar hela tiden med att snygga till kurvorna så att vi inte har övertemperaturer. Han medger ändå att resultatet hänger mycket på att någon intresserad och kunnig sitter vid datorn. I dagsläget verkar det inte vara någon svårighet för Johan Rehnström, som verkar motiverad och intresserad. Nyköping Kommunfastigheter har nått en tydlig effektivisering, och nu kan nog inte byggnadernas energiinstallationer trimmas så mycket mer, bedömer Johan Rehnström. Ska energianvändningen kunna sänkas mer krävs att teknikinstallationerna moderniseras; han talar om närvarostyrd ventilation, energisnåla fläktmotorer, och diodbelysning. dessutom behöver brukarna bli mer energimedvetna.
Av Björn Åslund, Energi & Miljö nr 12/2010 sid 34
- Fakta EPC Energy performance contracting (EPC) är en affärsmodell för energieffektivisering, som förenklat innebär att investeringar i energiåtgärder finansieras med hjälp av garanterade energibesparingar. EPC kan därmed möjliggöra energieffektivisering även för fastighetsägare med liten budget.
Åtgärderna betalas med uppskattade besparingar, vilket öppnar för ett helhetstänkande kring byggnadens energi och drift. Projekten utförs av en entreprenör som vanligtvis ansvarar för en förstudie där åtgärder, investeringsbehov och besparingspotential bedöms. Entreprenören ansvarar även för genomförandet av åtgärderna och uppföljning.
