NYHETSREPORTAGE | 30 nov 2020

Ny styrning ger säkrare drift

Arbetet på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge tog tio år – men nu är det gamla styrsystemet ersatt med modernare teknik. Den nya digitala tekniken ska ge både en säkrare och mer effektiv drift.

Mikael Rubensson, specialist på styr- och reglerteknik vid Locum, som förvaltar Region Stockholms vårdfastigheter, berättar att det är en extra utmaning att arbeta med att förnya fastighetstekniken på ett sjukhus i full produktion, dessutom ett mycket stort sådant.

Av säkerhetsskäl styrs allt lokalt. Det ska inte gå att exempelvis via webben hacka sig in i våra system och stänga av el eller liknande.

– En del verksamheter har kunnat flyttas, medan andra har varit igång samtidigt som delar av utrustningen som reglerar luft, värme och liknande bytts ut vilket har krävt provisoriska installationer. Men också mycket noggrann planering. Det går inte att bara gå in på en avdelning och försöka byta några komponenter eller begära att avdelningen stängs under några veckor medan utrustningen byts ut.

Med jämna mellanrum har planeringen fått göras om på grund av förändrad vårdsituation, vilket har gjort att förnyelsen tagit längre tid än vad den annars skulle ha gjort.

Från sjukhusets driftcentral har driftteknikerna Joakim Kjellberg och Mikael Kindahl koll på el, ventilation, vatten, värme, hissar, rörpostsystem och annan teknik som är viktig för driften av sjukhuset.

– Den stora skillnaden när det gäller att arbeta med styr- och reglertekniken här mot att göra det i exempelvis Gallerian i centrala Stockholm är tillgängligheten.

Vi förlorar dessutom alltid diskussionen med vården när vi är oense om tidpunkten för ett arbete eller liknande.

Varför då?

– Till slut får vi till svar: Vi räddar liv. Och det är ju sant. Vården måste gå först.

När dåvarande Huddinge sjukhus byggdes 1968–1977 i Flemingsberg i Huddinge, söder om Stockholm, var det ett av Skandinaviens största byggprojekt. 1972 togs de första patienterna emot. 2004 slogs sjukhuset ihop med Karolinska sjukhuset i Solna och bildade Karolinska Universitetssjukhuset.

Pumpar till kylsystem.

I direkt anslutning till sjukhusområdet ligger i dag det ständigt växande Campus Flemingsberg med bland annat Karolinska institutet, KTH och Södertörns högskola. Flera betydande forskningsgrupper har sin bas här.

– Det här är andra gången som sjukhusets styr- och reglersystem med uppkopplat system bytts ut. Förra gången var i början på 1990-talet. Den tekniska livslängden hade då löpt ut och samma sak var det nu, säger Kjell Sandehl, styrkonsult som på uppdrag av Locum arbetat med den pågående upprustningen av klimatanläggningarna.

Har inget bytts ut under tiden?

– Det är klart att man har haft löpande underhåll och med mellanrum förnyat motorer, pumpar, växlar, ställdon och liknande, men inte ventilationssystemet. Det är till exempel fortfarande remdrift på fläktarna. Det finns dock undantag. När man för några år sedan gjorde en helt ny ventilationslösning i ett av husen, rev man i princip ut allt förutom schakt, stammar och liknande.

På varje styrskåp finns det paneler för bland annat avläsning.

Kjell Sandehl berättar att när han som servicetekniker gjorde sina första besök på sjukhuset i mitten av 1980-talet var tekniken helt analog. Driftpersonal och servicetekniker fick på plats kontrollera att klimatsystemet fungerade som önskat. Han var även med och installerade sjukhusets fjärrkyla ett decennium senare.

Sjukhusområdet består av drygt tio huskroppar. Var och en av dem har två centralaggregat för ventilation och en mediacentral i mitten för värme, kyla, tappvarmvatten och liknande. Till varje centralaggregat är det anslutet cirka 20 efterbehandlingssystem. Det exakta antalet är beroende av antalet avdelningar i respektive hus.

– Varje hus har under moderniseringens gång fått ett antal nya apparat- och styrskåp. Sammanlagt har cirka 100 nya skåp installerats. Till respektive hus är det anslutet cirka 1 000 funktioner, till exempel givare, motorer och larm. Databasen, som utgör gränssnittet mellan systemen i teknikrummen i respektive hus och driftcentralen, består av cirka 4 000 variabler. Det totala antalet variabler i databasen uppgår till över 100 000 i dagsläget, berättar Kjell Sandehl.

– Cirka 400 larm anger om något är fel. Totalt har det på sjukhuset dragits uppskattningsvis 75 mil ny kabel för de nya styrsystemen. För att bygga systemen har det upprättats över 1 000 ritningar.

Moderniseringen och uppgraderingen av styr-, regler och övervakningsutrustning gör att mycket av sjukhusets fastighetsteknik kan styras från driftcentralen på plan nio i ett av husen.

– Men vid exempelvis rondering och tester kan man lokalt på plats använda sig av respektive styrskåps HMI (Human Machine Interface) för att styra och övervaka anläggningen, berättar Mikael Rubensson, när vi går in i driftcentralen.

Kjell Sandehl och Mikael Rubensson framför ett av de nya styrskåpen.

Framför en stor mängd bildskärmar sitter driftteknikerna Mikael Kindahl och Joakim Kjellberg och följer vad som sker på sjukhuset. Ena väggen täcks nästan helt av en stor panel – mosaiktavla – som bland annat visar elkraftsmatningen till sjukhuset.

– Härifrån driftcentralen har man full koll på el, ventilation, vatten, värme, hissar, rörpostsystem och mycket annan teknik som är viktig för driften av sjukhuset, säger Mikael Rubensson.

Går det att styra tekniken från någon plats utanför sjukhuset, till exempel via webben?

– Nej. Av säkerhetsskäl styrs allt lokalt. Det ska inte gå att exempelvis via webben hacka sig in i våra system och stänga av el eller liknande. Varje sjukhusbyggnad är dessutom byggd autonom. Vid behov ska man i var och en av dem kunna styra el, vatten, ventilation och liknande. Vi har extremt höga krav på driftsäkerhet.

I en annan byggnad på sjukområdet står det åtta dieselmotorer som vid ett avbrott i den ordinarie försörjningen kan förse sjukhuset med livsviktig el. Om så skulle ske prioriteras automatiskt funktioner som akuten, intensivvårdsavdelningar, neonental och förlossning. Det finns dessutom UPS-lösningar som åtminstone klarar en tids elavbrott.

Kjell Sandehl inspekterar en styrventil för värme på en efterbehandling.

– Vi använder oss av beprövad teknik på våra sjukhus och ligger inte i den absoluta framkanten med den allra senaste tekniken. Orsaken är ganska enkel. Vi måste veta att de produkter vi använder oss av verkligen fungerar, har varit ute på marknaden en tid och leverantörerna har en organisation som kan stötta oss vid behov. Det får helt enkelt inte fallera, oavsett vad det handlar om, säger Mikael Rubensson.

– Vi vill också själva ha full access till den programvara som vi använder oss av.

Karolinska universitetssjukhuset Huddinge har både fjärrvärme och fjärrkyla. 21 grader är den vanliga temperaturen i kontorsutrymmen och på vårdavdelningar. Uppvärmning sker med hjälp av radiatorer och kylning med kylbafflar. I operationssalar och laboratorier är temperaturen ofta lägre, cirka 17 grader.

Temperatur och luftflöden kan också variera beroende på tid på dygnet och hur många personer som vistas i lokalerna.

Karolinska universitetssjukhuset har cirka 15 000 anställda, varav ungefär hälften arbetar i Huddinge. Foto: Region Stockholm

– Kylning träder normalt in vid temperaturer över 22 grader i tillufttemperatur, berättar Kjell Sandehl.

Det är inte bara temperaturen som varierar mellan olika rum och verksamheter inom sjukhuset. Det gäller även lufttrycket. På infektionsavdelningens salar, till exempel, får det absolut inte vara något övertryck. Ett sådant riskerar att sprida smitta. Inom labbverksamheten kan det vara tvärtom. Där vill man ofta ha ett övertryck för att inte få in ovälkomna partiklar.

På respektive byggnads tak finns det stora intagsschakt som utomhusluften sugs in genom innan den leds ner till plan två där den filtreras från partiklar. Via återvinnings- och värmebatterier regleras den till rätt temperatur innan den fördelas ut till varje våningsplan.

– Den har då en temperatur som fungerar för de flesta ställen, men som kan efterbehandlas utifrån de olika verksamheternas individuella behov. I operationsrummen, till exempel, ska ofta temperaturen vara lägre vilket styrs lokalt. Hur mycket lägre beror bland annat på vilken typ av operation det är frågan om, säger Mikael Rubensson.

Samma sak gäller för hur ofta luften ska bytas ut och hur ren den ska vara för att undvika bakteriell smittspridning under operation. Extra stora krav på luftens mikrobiologiska renhet ställs vid olika typer av implantatkirurgi då främmande material sätts in i kroppen.

Enligt den nationella Vårdhandboken, som ges ut av Sveriges Regioner och Kommuner (SKR), är det dock inte bara typ av kirurgi som bör styra luftens kvalitet i operationsrummet. Patientens mottaglighet för infektion kan vara en lika viktig faktor.

Ofta används i operationssalar så kallade LAF-tak, som för ner luften ovanifrån och skapar genom underkylning och låg lufthastighet en stabil luftström som tränger undan orenheter.

– Fungerar inte ventilationen är det inte möjligt att genomföra operationer. Smittorisken skulle vara alldeles för stor, säger Mikael Rubensson.

Även luften som lämnar sjukhuset via ventilationssystemen renas i varierande grad.

– Vid behov renas den för att förhindra att farliga bakterier sprids. Dessförinnan återvinns så klart värmen i frånluften, säger Kjell Sandehl.

I somras invigdes på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge en ny byggnad för operation, intervention, röntgen och sterilteknik. I den 29 000 kvadratmeter stora byggnaden finns bland annat en av Sveriges största operationsavdelningar med 23 operationssalar och även en hybridsal med egen ingång och sluss för patienter med luftburen smitta.

Text: Mikael Bergling Foto: Jens Lasthein