Ny standard kan ge sämre filter
En ny europeisk teststandard för luftfilter ska reglera hur effektiva luftfilter är. Men kritiker menar att standarden ställer för låga krav och riskerar att främja filter som renar luften sämre.
– Det finns risk att standarden kommer att gradera ner effektiviteten på filter – att det blir fördelaktigt att använda filter med lägre tryckfall, vilket är bra i sig, men att det försämrar kvaliteten på inneluften, säger Jan Andersson, vice vd på Camfil Svenska AB. I början av februari ska EU:s länder ta ställning till den nya teststandarden för luftfilter prEN779:2010, som är tänkt att ersätta den tidigare standarden från 2002. Om det blir positiv majoritet i omröstningen kommer standarden att införas till sommaren. Jan Andersson berättar att flera deltagare i standardens arbetsgrupp önskat att kraven på urladdade filters minsta reningseffektivitet (så kallad minimum life efficiency, MLE) ska vara samma som normen i den svenska P-märkningen. Det vill säga 50 procent på 0,4 mikrometerpartiklar i filter av F7-klass. Men kravet kommer troligen att bli 35 procent. I den tidigare standarden fanns inte detta krav alls.
Betyder det att den nya standarden blir tandlös?
– Nja, både och. Fördelen är att de som har dåliga filtermaterial kommer att få svårt att nå upp till kraven. Främst kan standarden driva på utvecklingen av nya syntetmaterial som filtrerar bättre även utan elektrostatisk laddning, säger Jan Andersson.
Orsaken är att den nya standarden, till skillnad från den nuvarande, kommer att reglera även urladdad effekt hos filtren, och påverka i vilken klass filtren hamnar. I dag är det vanligt att syntetfilter bara klarar en rening på fem till tio procent efter att de laddats ur, vilket de gör relativt snabbt. Den nya standarden kommer att kräva en reningseffekt på minst 35 procent för ett F7-filter.
Bättre konkurrens
– Äntligen blir det lite krav på elektrostatiskt laddade syntetfilter! Tillverkarna av filtermedia får skärpa till sig och konkurrenssituationen blir mer på samma villkor. Det kan bli tuffa tag på en del håll i Europa, säger Jan Andersson.
Trots fördelarna finns det en stor oro bland dem som arbetar med inneluft.
– Vi tycker inte alls att det är bra att kvaliteten på luften inomhus riskerar att försämras. Om standarden införs kan det bli så att en köpare som väljer ett F7-filter får ett filter med väsentligt sämre filtreringseffektivitet än tidigare, om köparen inte ställer krav på P-märkning, säger Thore Bertilsson, ingenjör och chef för Filterskolan hos Camfil.
Energi ställs mot luftkvalitet
I kölvattnet av den nya standarden för luftfilter kommer även en ny energiklassning av luftfilter, som ska lanseras år 2012. Även denna riskerar att leda till fel fokus i filtervalen. Målsättningen är att energianvändningen för filter ska minska med hjälp av klassningen. Det är viktigt eftersom luftfilter i genomsnitt bidrar till mer än 30 procent av energianvändningen i ventilationsanläggningar.
– Men eftersom hög energianvändning hänger ihop med höga tryckfall, vilket i sin tur främst förekommer i filter med hög reningsgrad, finns risk att klassningen premierar filter som renar sämre, säger Jan Andersson som även är ordförande i den arbetsgrupp hos Eurovent som utarbetat energiklassificeringen.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är det labb i Sverige som ska hålla i testerna av filtren. Även där finns en viss tveksamhet till de nya reglerna.
– Det har redan funnits ett stort fokus på tryckfall under de senaste åren, och risken är att energiklassningen gör att det blir ännu större fokus på det och att man glömmer att filter även ska rena luften, säger Tobias Eriksson på SP.
– Samtidigt är det förstås bra att EU styr upp det här, så att det inte blir ”den som ljuger mest” som framstår som bäst.
Annat som energiklassningen kommer att reglera är tryckfallsutvecklingen i filtret över tiden, som bör vara så flack som möjligt. I det sammanhanget är även konstruktionen på påsarna viktig – att luften fördelas jämnt över filterarean och att det finns utrymme mellan påsarna för fri luftpassage.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 1 2011 sidan 35.