Ny metod att mäta energianvändning

Ingrid Allard Stolterman vid Umeå universitet har i sin doktorsavhandling bland annat utvecklat en ny metod för att verifiera byggnaders energianvändning med minimalt inflytande från brukarbeteende och drift.

TEXT: MIKAEL BERGLING FOTO: ADAM STOLTERMAN

Det är så mycket som kan påverka resultaten, till exempel hur de som bor i huset agerar, alla installationer och vädret under mätperioden.

Efter att ha tagit en civilingenjörsexamen i energiteknik vid Umeå universitet fortsatte Ingrid Allard Stolterman med doktorandstudier och arbete i ett forskningsprojekt kring bostäders energiprestanda.

– Jag har länge varit intresserad av såväl byggnader som klimat- och miljöfrågor.

Energiprestanda i bostadshus regleras med hjälp av kriterier – som i sin tur består av olika indikatorer och kravnivåer – och utvärderas med ett antal metoder.

Vilka indikatorer, kravnivåer och utvärderingsmetoder som används för att reglera bostäders energiprestanda kan ha stor påverkan på byggnadsbeståndets framtida energiprestandautveckling.

I sin avhandling har Ingrid Allard Stolterman studerat vilka kriterier, indikatorer och metoder som används för att reglera energiprestanda hos bostadshus i kallt klimat med fokus på Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

– För att på ett rimligt sätt kunna jämföra de olika länderna använde jag mig av fallstudier och utvärderingar av specifika hus. Sverige, Norge och Finland har ganska lika byggnadstraditioner, medan Ryssland avviker i det här sammanhanget.

I avhandlingen pekas det på flera skillnader mellan hur energiprestanda för bostadshus regleras i de fyra länderna. Några exempel:

• De svenska byggreglerna utmärker sig genom att i högre grad kräva mätningar för att utvärdera byggnaders energiprestanda i driftfasen
• De finska reglerna har ett större fokus på byggnadens värmeförlust och striktare energiprestandakriterier
• I de norska och ryska byggreglerna ställs det inte krav på energiproduktionens effektivitet eller val av energikälla
• I Ryssland finns det ett stort fokus på byggnadens formfaktor – relationen mellan byggnadens volym och den omslutande arean – som gör det fördelaktigt att bygga stora flerfamiljshus framför små villor

– Ryssland har också mindre strikta krav när det gäller husens isolering, säger Ingrid Allard Stolterman.

Hon har inte undersökt om frånvaron av krav när det gäller energiproduktionens effektivitet eller val av energikälla i de norska och ryska reglerna beror på att länderna är stora producenter av olja och naturgas.

– Det kan ha betydelse. De hade tidigare sådana krav, men har tagit bort dem i de senaste versionerna av sina byggregler.

I Sverige och Finland stimulerar kraven användning av värmepump medan de avskräcker från direktverkande el.

Är det något av länderna som du vill lyfta fram som en förebild?

– Det beror på vad man vill uppnå. Länder kan ha olika mål. Finland har striktast krav när det gäller värmeförluster och energianvändning.

– Jag tycker att det är viktigt att jämföra olika länders energiprestandakriterier för byggnader. Dels för att veta var man själv ligger, dels för att lära av varandra. Eftersom kraven påverkar hur byggnadsbeståndet utvecklas kan valet av indikatorer och kravnivåer få stora konsekvenser.

Det kan ibland kan vara svårt att genom mätningar i den färdiga byggnaden verifiera att den projekterade energiprestandan verkligen har uppnåtts.

– Det är så mycket som kan påverka resultaten, till exempel hur de som bor i huset agerar, alla installationer och vädret under mätperioden, säger Ingrid Allard Stolterman, som har utvecklat en metod som kan användas för att verifiera den färdiga byggnadens energianvändning med minimalt inflytande från brukarbeteende och byggnadens drift.

– Metoden bygger på en analys av det så kallade ”prestandagapet”, skillnaden mellan den projekterade energianvändningen och den uppmätta energianvändningen i den färdiga byggnaden. Metoden har bra tillförlitlighet och baseras på fyra månaders mätdata under den mörkaste delen av året. I dag använder sig många av data från energibolagen när det gäller den köpta energin. Det är uppgifter som det är ganska lätt att få tag på, men som inte ger lika tillförlitliga resultat.