Ny LCC-modell ger bästa ekonomin
En ny modell för att jämföra livscykelkostnader kan ge svar på vilket val av renovering som lönar sig bäst i längden. Tanken är att modellen ska bli ett enkelt användbart verktyg för fastighetsägare.
Modellen för att beräkna livscykelkostnader, LCC, har utvecklats av forskaren Erik Prejer i ett projekt hos IVL Svenska Miljöinstitutet.
Meningen är att modellen, som ryms i en Excelmall, ska vara enkel att hantera för fastighetsägare som står inför en renovering.
– Målet för projektet var att hitta en mall för att ta reda på vilket sätt som är mest ekonomiskt att renovera miljonprogramshus, säger Erik Prejer.
– Till exempel kan det ju vara så att om man ökar renoveringskostnaden med 10 procent så lönar det sig ändå bättre efter tio år än en billigare lösning. Ofta ska renoveringen räcka längre tid än så och då lönar sig större åtgärder ännu bättre.
Många valmöjligheter
I LCC-mallen kan fastighetsägaren skriva in uppgifter om investeringskostnad, energianvändning, drift- och underhållskostnader och livscykelns längd. Modellen bidrar sedan med generella indata för omvärldsfaktorer som årliga prisökningar på exempelvis energi och kalkylräntor. Ut kommer en uppskattning om vad renoveringen totalt kommer att kosta under livscykeln. Det blir möjligt att jämföra olika renoveringsval.
– I princip är det möjligt att jämföra hur många olika val som helst, men jag gjorde en mall med som mest tio olika varianter.
Modellen bygger på så kallad nuvärdesanalys där alla framtida utlägg räknas om till en kostnad i dagens värde. Utöver totalpris går det att få fram och jämföra exempelvis kostnader per kvadratmeter.
Modellens nackdelar
Som alla modeller har även denna sina begränsningar. Till exempel hänger kostnader för drift och underhåll starkt ihop med energipriset när energianvändningen är hög. Är energianvändningen låg spelar energipriset å andra sidan liten roll. Det kan göra att uträkningarna varierar mer än nödvändigt, eftersom det är svårt att spekulera i framtida energipriser.
Det är också svårt att bedöma kostnader vid slutskedet av husets livslängd. Detta eftersom det beror av så många faktorer. Det kan till exempel bli så att huset säljs, eller rivs eller renoveras. Om det rivs så blir tomten kvar och värdet beror då av läget. Om huset renoveras så blir det starten på en ny livscykel. Därför är inte sluthanteringen av huset i nuläget med som en del av analysen.
– Men det är ju ändå bättre att ha en prognos än ingen alls, säger Erik Prejer.
”Användbar för oss”
Ännu så länge har inget fastighetsbolag använt modellen i praktiken. Men Erik Prejer fick tillgång till data från MKB Fastighets AB i Malmö för att testa modellen på kvarteret Grensaxen 1 i Holma. Fyra olika investeringsalternativ för en fasadrenovering med utbyte av malmexyta jämfördes: Dels enbart byte av fasadskivan(malmexytan), alternativt i kombination med fönsterbyte, med en tilläggsisolering på 195 millimeter, eller med både tilläggsisolering och fönsterbyte.
Modellen kunde då visa att bytet av fasadskivan i kombination med tilläggsisolering blir mest lönsam efter trettio år. Efter 45 år blir en kombination med både tilläggsisolering och fönsterbyte mest lönsam.
– Det här kan bli användbart för oss, när modellen är färdigutvecklad. Det som då är viktigt är att mallen är tillräckligt enkel att använda i det dagliga arbetet och tillräckligt korrekt, vilket den verkar kunna bli. Boverket har en liknande modell, men den är inte så lättarbetad, säger Andreas Boström, driftanalytiker hos MKB.
Av Marie Granmar, Energi & Miljö nr 8/2011 sid 55-56
