BADHUS | 8 dec 2015

Ny badhusrening i gammal svartklubb

Vad har Draupner, Franska klubben, Mickes klubb, Dart Vader och September gemensamt?

Jo, de har alla varit svartklubbar i Göteborg.

Att ombyggnaden var av nöden visade bland annat det faktum att de gamla sandfiltren var så slitna att glasfiberkonstruktionen buktade ut på sina ställen på grund av kemiska reaktioner där sanden svällt och i princip blivit frätande på grund av orenheter i badvattnet

September var beläget i ett centralt badhus på Allégatan i centrala Göteborg, Renströmska Bad- och Tvättinrättningen. Byggnaden uppfördes 1876 och fungerade under många år som badinrättning men stängde i mitten av 1950-talet, då ett modernare och större badhus, Valhallabadet stod klart. Under åren som följde och fram till 1990-talet förekom en mängd olika aktiviteter i huset och även svartklubbsverksamhet. Själva byggnaden förföll dock på grund av bristande underhåll och var i ett skede aktuellt för rivning. Då sköts dock pengar till och byggnaden renoverades till ursprungligt skick i mitten av 1990-talet och öppnades under namnet Hagabadet. Då hade den ursprungliga jugendinredingen restaurerats och man återställde originalmålningarna. Huset blev då också byggnadsminnesförklarat.

Roger Johansson, projektledare, och Björn Rapp, fastighetstekniker, vid Romerska bassängen i nyrenoverade Hagabadet i Göteborg. Foto: Kristin Lidell

Nu – 17 år efter renoveringen – har vattenreningsutrustningen för de fyra bassängerna – Romerska, Curmans, Philipssons och Ägget – tjänat ut. All teknisk utrustning i källaren har rivits ut och ersatts med helt ny teknik också för att klara ett beräknat ökat antal badande.

För att få så bra kontroll på byggprocessen som möjligt valde byggherren, det kommunala bolaget Higab, att driva projektet som en utförandeentreprenad.

• Projekteringsfasen var ungefär lika lång som själva byggfasen, eftersom det var ett komplett ombyggnadsprojekt, konstaterar Roger Johansson, projektledare hos fastighetsägaren Higab och ansvarig för ombyggnaden.

Ombyggnaden har skett i tre etapper och slutbesiktning skedde i november i år. Att anläggningen började bli sliten konstaterar byggprojektledaren Björn Rapp:

 

• Vattenfiltren började bli uttjänta och vi kunde konstatera en vattenläcka under Ägget.

Utrymmet för den nya tekniken har varit en utmaning, vilket fick till följd att man valde filter som byggdes ihop på plats.

 

• De levererades hit som IKEA-paket och monterades ihop på plats. Det är stående sugsandfilter, vilket gör att vi klarar takhöjden i det utrymmen de står. I dessa tillförs bassängvattnet i toppen och sugs ut i botten, säger Björn Rapp.

Ombyggnaden omfattade inte bara ny vattenreningsutrustning utan också samtliga nivågivare. Med ombyggnaden följer också att man får ökad värmeåtervinning vid reningen.

Att ombyggnaden var av nöden visade bland annat det faktum att de gamla sandfiltren var så slitna att glasfiberkonstruktionen buktade ut på sina ställen på grund av kemiska reaktioner där sanden svällt och i princip blivit frätande på grund av orenheter i badvattnet, konstaterar Roger Johansson.

Den nya anläggningen är försedd med reningssystem som egentillverkat klor, sandfilter, UV-ljus för reducering av kloraminer samt också med (adsorptions-) kolfilter för reducering av organiska föroreningar.

 

• Vissa kemikalier som används gör att vi måste ha fler filter, konstaterar Roger Johansson.

En funktion som nu tillkommer är att hela vattenbehandlings- och reningsanläggningen är ansluten till Higabs centrala övervakningssystem. Sedan tidigare är husets övriga tekniska installationer uppkopplade. På så sätt underlättas för Higab att sköta anläggningen på distans och även ändra börvärden och göra nödvändiga kontroller.

För Ulf Andersson, vvs-konsult hos Sweco Systems i Göteborg, är detta inte första reningsanläggningen han konstruerat, men en av de mer komplexa eftersom det var ett gammalt hus.

 

• Gott om plats var det ont om. Det var något helt annat än att rita nya badanläggningar, konstaterar han.

Text: Mark Kretz, Energi & Miljö nr 12/2015, sid 29-31. Foto Kristin Lidell

Det här är en något kortad version av reportaget, den fullständiga artikeln hittar du i pappersupplagan av Energi & Miljö och på tidningens hemsida.