NNE-bostäder kritiseras i utvärdering
Boverket och Energimyndighetens har haft i uppdrag att utvärdera befintliga och nya lågenergibyggnader. Nu har resultatet levererats till regeringen. Den visar bland annat att merkostnaden för lägre energianvändning går att räkna hem i kontorshus, men däremot inte i bostadshus.
Bakgrunden är regeringens nationella handlingsplan för nära-nollenergibyggnad, det vill säga skrivelsen 6 från mars 2012 till riksdagen som i sin tur bygger på EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Enligt det sistnämnda ska alla nya byggnader senast 31 december 2020 vara nära-nollenergibyggnader, och alla nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter 31 december 2018.
Den aktuella utredningen, som presenterades i mitten av juni, Utvärdering av lågenergibyggnader – en fallstudie – redovisar resultaten av tekniska undersökningar och enkäter hos brukare i totalt 29 byggnader av lågenergikaraktär. I 22 byggnader har mätutrustning installerats, både bostäder och lokaler (se reportage i Energi & Miljö nr 1-2/2015).
När det gäller investerings- och driftkostnader beräknas merkostnaden att bygga för lägre energianvändning i småhus till 140 000 kronor, för ett flerbostadshus till 2,3 miljoner kronor och för ett kontorshus till 2,9 miljoner kronor. Av de livscykelanalyser utredarna gjort visar fallstudier att det för småhuset och flerbostadshuset inte går att finansiera den ökade investeringskostnaden med lägre driftkostnader för energi, däremot går det i kontorsfallet.
Av de enkätundersökningar man gjorde visas bland annat att täta flerbostadshus kombinerat med köksfläktar skapar sådant undertryck att ytterdörren blir svår att öppna och om det finns eldstad i lägenheten ryker det in om köksfläkten är igång. Andra problem som beskrivits är bristande termisk komfort, med kallt vintertid och övervärme sommartid. I flera fall har drag från ventilationen beskrivits som problematisk. Andra klagomål berör spridning av lukter mellan lägenheter/lokaler, att det är problem med dagsljus, ibland för mycket, ibland för lite. Beräkningar av dagsljus och solvärmelasttal visar att inga av de undersökta bostäderna når angivna nivåer enligt det allmänna rådet i BBR, konstateras i rapporten.
Något positivt har dock lågenergibostäderna fört med sig, exempelvis anses luftkvaliteten generellt bra, vilket lett till mindre vädring, jämfört med mätningar som genomförts enligt Boverkets så kallade Betsi-undersökning. Ljudkomforten upplevs också som mycket god i lågenergibyggnader. I jämförelse med resultaten från Betsi-undersökningen är det fler i lågenergihusen som upplever ljudkvaliteten som god.
Mark Kretz, Energi & Miljö Nyhetsbrev nr 6/2015
