Nära-nollenergihus

Maximal energianvändning i ett nära-nollenergihus ska vara samma som för bostadshus i dagens byggregler. Det föreslår regeringen i en aktuell remiss.

Det finns i Sverige i dag relativt få mycket energieffektiva byggnader, vilket gör att möjligheterna att finna ett väl empiriskt underbyggt underlag för en svensk definition av nära-nollenergibyggnader är små. Det konstateras i den remissutgåva av förslaget till svensk definition av nära nollenergibyggnader som regeringen via näringsdepartementet presenterade strax innan jul.

Kunskapsbrist
I remissen konstateras vidare att det finns få systematiska uppföljningar av sådana byggnader i Sverige. Därför finns en grundläggande kunskapsbrist, som gör att en svensk definition av nära-nollenergihus inte går att göra.

I remissen föreslås därför att definitionen ska baseras på den upplaga av Boverkets byggregler (nr 19) som började gälla 1 januari i år. I resonemanget kring nära nollenergihus framför man också att BBR 19 formellt uppfyller direktivets krav, eftersom BBR 19 har hårdare energikrav än den BBR-version som gällde det år direktivet antogs (2010). Man skriver också att en förutsättning för ytterligare skärpningar (jämfört med BBR 19) ska vara fastighets- och samhällsekonomiskt motiverade.

Kontrollstation
En kontrollstation ska finnas år 2015. Då ska kunskapsunderlaget om relationen mellan skärpta energihushållningskrav och övriga tekniska egenskapskrav, merkostnader och verkliga miljövinster förknippade med energieffektivt byggande ha förbättrats.

Förslaget är på remiss och svar ska vara inlämnat till näringsdepartementet senast den 6 februari.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/12 sid 9

• Fakta EU:s krav
  Remissutgåvan på ett direktiv från EU, som bland annat kräver av medlemsländerna att ta fram nationella definitioner och standarder för nära nollenergibyggnader (EPBD2).I kapitlet om nära-nollenergibyggnader anges att alla nybyggen i medlemsstaterna efter den 31 december 2020 ska vara nära-nollenergibyggnader och att motsvarande regler ska gälla för offentliga myndigheter från och med den 31 december 2018.

Röster om näranollenergihus

”Djärvheten saknas”
Agneta Persson, energiexpert hos WSP Environmental, har bland annat gjort en del av underlagsutredningarna för promemorian om nära-nollenergihus. Hon är glad att förslaget äntligen gått ut på remiss.
– Jag tycker att det är bra att remissen tar upp synpunkter från både Energimyndigheten och Boverket, däremot saknas djärvheten i slutsatserna. Om vi ska klara målet att halvera energianvändningen i bebyggelsen fram till 2050 jämfört med 2005, måste man nog ta fler steg än vad remissen föreslår. Ett faktum kvarstår och det är att vi per den 1 januari 2021 ska ha byggregler som stipulerar en nära-nollenergihusdefinition.

Agneta Persson, WSP

”Remissen är väldigt avvaktande”

– Min spontana tanke när jag läste remissen var att den är passiv och inte speciellt proaktiv. Den är väldigt avvaktande, vilket gör mig lite besviken.
Det säger Bengt Wånggren, vd för Sweden Green Building Council (SGBC), som ansvarar för implementering och uppföljning av energistandarder.
– Jag förstår att det kan finnas argument att föreslå att årets upplaga av BBR skall vara ett första steg och att det finns behov av mer kunskap för en rimlig definitionen av nära nollenergibyggnader, bland annat utifrån att projekterat värde och uppmätt värde sällan stämmer. Jag minns från tiden på KTH:s mätcentral att energianvändningen ibland var tre gånger så hög som den projekterade. Det kan mycket väl vara så att dagens erfarenheter av nära-nollenergihus är för bristfällig för att egentligen ligga som underlag för en svensk definition.
Han pekar på att även i en del av de projekt som lämnas in till SGBC kan det skilja sig mellan planerat och reellt uppmätt värde. 

Bengt Wånggren, Sweden Green Building Council

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/12 sid 9