Myndighetens forskningsavtal är olagliga

Energimyndigheten kanaliserar större delen av alla statliga byggforskningsmedel  i Sverige. Nu visar en utredning att myndighetens upplägg där beslut om forskningsmedel fattas externt, är olagligt. Belok, Bebo och Cerbof berörs.

Av Energimyndighetens byggforskningsmedel fördelas nästan allt med hjälp av personer utanför myndigheten. Energi & Miljö har gått igenom de viktigaste programmen och kommit fram till att det handlar om drygt 380 av 406 miljoner kronor. Men de lagar som styr myndighetens arbete tillåter inte att den delegerar myndighetsutövning.

Energimyndigheten fick veta att det fanns problem med upplägget redan i januari 2011, efter att själv ha beställt en utredning i ärendet från Advokatfirman Glimstedt. Ändå skrevs minst ett ytterligare sådant avtal. I april i år beställdes en fördjupande studie. Lena Marcusson, professor i förvaltningsrätt vid juridiska fakulteten på Uppsala universitet, har läst denna utredning och konstaterar att den håller god kvalitet och att slutsatserna är korrekta enligt gällande rätt.
– Jag tycker att det är ett allvarligt fel. För enskilda som fått forskningsmedel är det inget bekymmer, men de som kanske tror att de inte har fått en riktig bedömning kan ha anledning att vara missnöjda, säger hon.

Lena Marcusson doktorerade 1989 inom området delegering av myndighetsutövning och har forskat i ämnet sedan dess.
– Frågan är vem som ansvarar för att man uppfyller kraven på saklighet, likabehandling och opartiskhet? De är grundläggande för myndighetsutövning, säger hon.

Är Energimyndighetens upplägg olagligt?
– I enlighet med detta (Glimstedts utredning) är myndighetens agerande lagstridigt.

Anna Sander är vd för IQ Samhällsbyggnad, som är kansli för forskningsprogrammet Cerbof på uppdrag av Energimyndigheten. Cerbof är ett exempel på att statliga forskningsmedel fördelas utanför Energimyndigheten. Myndigheten utser programmets styrelse och har representanter där, men det räcker inte, enligt utredningen.
– Det är allvarligt om det visar sig att vi inte har juridiskt stöd för det vi gör. Vi har ju avtal med en statlig myndighet och utgår från att det är juridiskt riktigt och att deras jurister har koll på det, säger Anna Sander, som fick kännedom om utredningen så sent som i maj i år.
– Jag tycker det är bra att Energimyndigheten kontrollerar de rättsliga förutsättningarna för den här delen av verksamheten. Det är ett steg i rätt riktning.

Cerbof har sedan starten 2007 fördelat knappt 50 miljoner kronor i statliga forskningsmedel till olika byggforskningsprojekt. Verksamheten utvärderades i våras och fick fina omdömen. Anna Sander framhåller att externa kanslier fyller en funktion som myndigheten själv kan ha svårt att klara:
– Om själva syftet är att få med näringslivet i programmen är det en stor fördel att kansliet ligger externt hos någon som finns nära målgruppen, säger hon.
Alternativet att lösa problemet genom att myndigheten själv anställer personal och sköter programmen nämns inte i advokatfirmans rapport. Där föreslås istället dels lösningen att träffa personliga avtal med var och en i styrelse, beredningsgrupp och berörd kanslipersonal vid alla externa forskningsprogram, alternativt att myndigheten får laglig möjlighet att delegera viss myndighetsutövning. Men Anna Sander tycker inte att en sådan ändring är tillräcklig.
– Energimyndigheten behöver göra tydligt för oss och andra hur vi ska förvalta myndighetsrollen på ett korrekt sätt. Jag hoppas också att regeringen tar detta på allvar och vill hitta en lösning.

Per-Erik Nilsson, CIT Energy Management, är koordinator för Belok, beställargruppen lokaler, som har 28 miljoner kronor att fördela under tre år. Han informerades om det juridiska dilemmat före sommaren. Eftersom Beloks nuvarande avtal skrevs så sent som i slutet av förra året, påverkas verksamheten först efter år 2014.
Är ni i Belok medvetna om att ni ägnar er åt myndighetsutövning?
– Nej, i de banorna har jag aldrig tänkt. Däremot har vi ett upplägg där vi följer Energimyndighetens interna sätt att arbeta. Våra rutiner och arbetsformer är avstämda mot myndigheten.

Birgitta Palmberger, avdelningschef för Teknikavdelningen på Energimyndigheten, förklarar det faktum att en närmare utredning av frågan dröjt i över ett år med att det är en ”stor och viktig fråga”, som tar tid att utreda.

Ni har ju skrivit nya avtal under tiden, konstruerade enligt samma sätt som det varnats för i den första studien?
– Vi har inte velat slå av på takten. Vi har velat göra samlade överväganden innan vi sätter ned foten och säger att det är ett annat sätt vi ska arbeta på. Det är viktigt att fortsätta de samarbeten som varit ingångna, och det sker ofta med nya etapper, säger Birgitta Palmberger.

På frågan om hur det kommer sig att Energimyndigheten skrivit avtal med externa kanslier utan att ha rätt till det, hänvisar Birgitta Palmberger till att arbete pågår och framhåller att myndigheten vill ha ett ”fortsatt gott och kvalitetssäkrat samarbete”.  Vad detta innebär återstår att se.
– Det är inte acceptabelt att man fortsätter med upplägget efter att man har fått en utredning om vad som gäller, säger Lena Marcusson, Uppsala universitet.

Ingar Lindholm
Research Kerstin Lundell och Ingar Lindholm

• FAKTA
  De här byggforskningsprogrammen berörs:
  Enligt Energi & Miljös undersökning fattas beslut eller bereds ärenden av personer utanför Energimyndigheten i följande byggforskningsprogram (data från studien Energirelaterad byggforskning i Sverige, en kartläggning):
  Namn Programtid Mkr
  Allmänna energisystemstudier (AES) 2010-2014 60 mkr
  Centrum för energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning (Cerbof) 2007-2012 57 mkr
  Effektivare kyl- och värmepumpsystem (Effsys+) 2010-2014 36 mkr
  Spara och bevara 2011-2014 40 mkr
  Program energisystem 2010-2013 46 mkr
  Energi, IT och design 2009-2012 60 mkr
  Fjärrsyn 2009-2013 11,5 mkr
  Programmet för byggnader med mycket låg energianvändning (Lågan) 2010-2015 21,6 mkr
  Belok 2012-2014 28 mkr
  Byggherrar beställargrupp bostäder (Bebo) 2008-2012 21 mkr
• FAKTA Det här säger utredningarna
  Ur Advokatfirman Glimstedts utredning från 28 januari 2011
  ”Mot bakgrund av 12 kap 4 § regeringsformen samt ett flertal JO-avgöranden framstår det som tveksamt om myndigheten kan överlämna administration av projekt till en privat aktör på sätt som nu förefaller ske.

  Vidare är det tveksamt om det är möjligt att överlåta beredningen av ärenden till enskilda subjekt – beredningen anses vara så nära knuten till beslutsfattandet att inte heller denna uppgift får överlämnas utan lagstöd.”