Museum som snålar
I bergrummen på Hemsö, utanför Härnösand, använder Statens fastighetsverk värmepumpar för både värme- och kylproduktion, men också för att avfukta.
Utanför Härnösand vid Ångermanälvens mynning ligger Hemsö, tidigare en av Sveriges mest betydande försvarsanläggningar. Den var en gång kustförsvarets största anläggning med tre bergrumsanläggningar och den enda bevarade i sitt slag. Anläggningen har byggts ut i etapper från 1916, med förstärkningar under andra världskriget och under 1950-talet. 1989 stängdes anläggningen och så småningom fick Statens fastighetsverk ta över förvaltningen och det innehåll som fanns kvar, och är i dag museum.
Sommartid har vi varm och fuktig luft som kyls i den berggång där vi tar in luften.
Bengt Skoglund. Foto: Privat
Alla installationer är intakta och omfattar värmepannor, ventilations- och avloppssystem, dieseldrivet elkraftverk, mekanisk verkstad, radaranläggning och stridsledningscentral.
I dag är Hemsö fästning öppen för allmänheten och har blivit en populär sevärdhet i regionen.
För att klara klimatiseringen i bergrummen har man sedan 1960-talet använt luftavfuktare på plats, mycket för att interiören och de museiföremål som finns inte ska förstöras. Under senare år har ett byte skett till två ventilationsaggregat samt sex bergvärmepumpar, vars funktion är att både värma och kyla, men också minska användningen av avfuktarna.
Bengt Skoglund, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk, säger:
Anläggningen har byggts ut i etapper från 1916, med förstärkningar under andra världskriget och under 1950-talet.
– Avfuktarna, som kräver mycket service, är små enheter och tillkom på 1960-talet.
I två olika KTH-examensarbeten har det nya vvs-systemet utvärderats och studenterna har fått möjlighet att med styr- och övervakningssystemet testa olika optimeringsmodeller.
– Sommartid har vi varm och fuktig luft som kyls i den berggång där vi tar in luften. Då ”slår” vi luften mot berget för att torka den. Då rinner det från bergväggarna. Berget orkar kondensera luften hela sommaren. Det har visat sig vara bättre att ta in luften året om än att recirkulera luften, vilket man tidigare tillämpat via avfuktarna.
Värmepumparna kan gå ned i last vintertid, vilket gör att man kan spara på driftekonomin. Vid mätningar har man uppmätt mellan 5,5 och 6,5 i COP, vilket enligt Bengt Skoglund beror på att kondenseringstrycket är mycket lågt.
Under en kortare tid på året kan man också föra ut fukten med avluften.
– Vi avfuktar bättre men recirkulerar mindre än tidigare eftersom vi växlar med avtorkad luft kontinuerligt dygnet runt årets alla dagar, under den varma årstiden då hög fukthalt i bergrummet påverkas av både hög luftfuktighet och regn som tränger ned i bergets sprickor. Vintertid har vi möjlighet att förvärma intagsluften via berggången och behöver bara värma den redan torra luften.
1989 stängdes anläggningen och så småningom fick Statens fastighetsverk ta över förvaltningen och det innehåll som fanns kvar, och är i dag museum.
Vilken temperatur man har på brinekretsen, avgör till stor del vilket COP man kan få, och i Hemsö är denna 6 °C, vilket beror på en lite överdimensionerad brinekrets.
– Trots att vi har ett kontinuerligt effektuttag får vi ändå ut sex grader, dygnet runt, året runt, säger Bengt Skoglund.
Enligt honom handlar det om att försöka öka förångningstemperaturen från -4,5 grader till 0 grader, lägre tryck ger högre COP. Vanligtvis blandas en tredjedel sprit och två tredjedelar vatten (fryspunkt -24 °C), men det blir bättre verkningsgrad på värmepumpinstallationen med en fjärdedel sprit och tre fjärdedelar vatten (fryspunkt -15 °C).
Genom att montera in ventiler för att strypa flödena på värme- och köldbärare över de värmepumpar som inte var i drift kunde kondenseringstemperaturen sjunka och förångningstemperaturen öka för den värmepump som var i drift, vilket ökade COP-värdet för värmepumpen med cirka 30 procent.
Text: Mark Kretz • Foto: Anders Bodin, Statens fastighetsverk
