Mindre varmvatten kan ge äldre kyla
Genom att äldreboenden har lägre krav på värmeanvändningen av varmvatten kan ”vinsten” användas till komfortkyla.

Särskilda boenden för äldre (Säbo) är både arbetsplats och bostadshus. Med andra ord – det finns en konflikt mellan hur dessa hus ska definieras energimässigt. Inneklimatet på arbetsplatser styrs av Arbetsmiljöverket och bostadshus av Boverket. Till det hör att för att göra energiberäkningar för bostadshus måste man använda 25 kWh/kvm/år för varmvattenanvändning, av 80 kWh som anges i BBR.
I en rapport från E2B2 har man mätt mängden varmvatten och varmvattenenergi men också inomhustemperaturen i ett antal äldreboenden i Skåne, Västra Götaland, Stockholm, Kronoberg och Uppsala, för att se om varmvattenanvändningen är lika hög som i bostadshus.

Enligt Ulla Janson, lektor vid Lunds universitet och en av författarna, kom sig tanken att mäta varmvattenanvändningen i äldreboenden från tiden på Skanska.
– Vi byggde många äldreboenden och då dök frågan ofta upp från de privata äldreboendeaktörerna som ville ha kyla, eller ha möjlighet att senare installera kyla. Det rymdes inte inom energibalansen. Det visade sig att varmvattendelen var så stor att den ”åt” upp alla möjligheter för kyla.
I utredningen visades att energin för att värma varmvatten låg långt under Boverkets angivna förslag.
Enligt Ulla Janson är det viktigt att komma ihåg att de 25 kWh värme som anses gå åt för varmvattenberedning är gjort för flerbostadshus och inte arbetsmiljöer, som exempelvis äldreboenden är. Snittet på energianvändningen låg på 7,9 kWh, men i rapporten föreslås 10 kWh.
– Det berodde på att vi hade en stor varians, och vi hade ett medelvärde på cirka 7,9. Det högsta låg över 10. Vi tänkte att föreslår vi 10 så har vi inte snålat.
I utredningen konstaterades att de riktvärden som Arbetsmiljöverket har för arbetsplatser avseende inomhustemperaturer överskreds. Att äldreboenden har hög inomhustemperatur får effekt på personalens arbetsmiljö, liksom de boende. Men enligt Ulla Janson var det viktiga i detta att man kunde visa att det finns utrymme i energiberäkningen – om man räknar med 10 kWh för varmvattenuppvärmning – att installera kyla på de ställen där det behövs.
Jag skulle vilja att arkitekterna utformade äldrebostäder med brukarens komfort i centrum.
För att få till en förändring menar Ulla Janson att Boverket och kanske även Arbetsmiljöverket bör ta in dessa kunskaper i sina regler.
Det är viktigt att primärt se över eventuella problem med höga inomhustemperaturer med passiva lösningar, exempelvis med placering av personalutrymmen i norrläge, noggrann projektering av solavskärmning och endast vädring vid svala utomhustemperaturer.
– Jag skulle vilja att arkitekterna utformade äldrebostäder med brukarens komfort i centrum. Dagens gestaltning med långa korridorer och små rum, där man i mitten har ett kök – det är inte optimalt ur ett energi- och komfortperspektiv.
En annan lösning är att det går att styra tilluftstemperaturen, för att sänka den termiska nivån i köken vid exempelvis matlagning.
Ulla Janson:
– I ett exempel visades att värmen på tilluften var för varm eftersom luftintaget placerats på ett svart tak. Det hade inte behövt hända om man hade haft en smart utformning.
Enligt Ulla Janson har också bättre ventilationslösningar tagits bort på grund av besparingar.
– Jag har varit med om att man bytt ut vav-system mot cav bara för att varje vav-spjäll innebar en extra kostnad, dock var denna marginell om man ser på helheten.
Det går att i en befintlig byggnad ganska enkelt få till ett bättre system för kyla, än att sätta separata kylaggregat i utrymmen där det behövs kyla.
– Jag tror att en lätt ombyggnad av ventilationssystem behöver göras, vilket inte behöver kosta alltför mycket. Fastighetsägarna behöver nog tänka mer på temperaturzoner, hur luftintagen ser ut och nattkyla. Däremot måste de nyare husen inte åtgärdas. Har man en bra solavskärmning från början så klarar man stora delar av värmebalansen.
Ett par av de undersökta husen var inte bebodda, och där nåddes både klimat och energinivåerna.
– Husen fungerar perfekt men sedan kommer ju hyresgästerna. Vi är också dåliga på att informera personalen om hur de ska sköta husen, exempelvis att de inte ska öppna fönstren när det är varmt.
Ytterligare en fråga som kommer att undersökas vidare är hur komforten påverkas när man bara mäter temperaturen i frånluftskanalen, istället för att mäta centralt i frånluftaggregatet och i rummen.
– Ofta räcker det med att man bara mäter temperaturen i frånluftskanalen och styr temperaturen på tilluften på den temperaturen. Frågan är hur mycket det skiljer mellan den mätningen och rumstemperaturen. Är det korrekt att styra så eller får vi ett felslag? frågar sig Ulla Janson.
Enligt henne kan vvs-branschen underlätta ett bra inneklimat genom att sätta upp solskydd, informera personalen och inte lämna husen vind för våg.
– Vid en OVK bör vi kunna se till att ventilationen fungerar bättre. Man kan ju också sätta in ett lokalt kylbatteri för ventilationen i köket som kan användas för vissa timmar när det blir för varmt.