Tema: Kyla | 27 maj 2022

Mindre kyla i funkisborgen

Med mindre kyl- och värmeeffekt men ändå önskat klimat hoppas Vasakronan kunna minska energianvändningen i ett av funkisens huvudområden, Telefonplan i Stockholm.

Mindre kyla i funkisborgen
Dan Sellergren, Vasakronan, och Jan Ryhre, Kylmontage, vid de två nya kylmaskinerna i den gamla panncentralen i Telefonplan. Foto: Jens Lasthein

I slutet av 1930-talet beslutade Ericsson att flytta från sitt dåvarande kontor på Döbelnsgatan i centrala Stockholm ut till Midsommarkransen. En ny huvudfabrik och nytt koncernkontor skulle byggas.

Området, som ritades av arkitekten Ture Wennerholm, innehöll även bostäder för de anställda och kom så småningom att kallas för LM-staden. I varje form och detalj fanns hos Wennerholm en ambition att skapa något vackert och funktionellt. Tanken var att skapa något som genomsyrades av omsorg om de anställda, en tanke sprungen ur folkhemmet och funktionalismens framtidstro.

I dag är den forna LM-staden ansedd som ett av den svenska funkisens vackraste industri- och bostadskomplex. Under åren växte Ericsson och ytterligare hus byggdes i området. I början av 2000-talet togs det strategiska beslutet att flytta huvuddelen av verksamheten till Kista.

Telefonplan såldes till ett antal olika fastighetsägare där Vasakronan är den dominerande. En viktig del i området är fortfarande panncent­ralen. Även om dess roll i form av att leverera kolbunden energi har upphört, är den fortfarande den centrala punkt där både värme och kyla produceras för de omkringliggande fastigheterna.

Den huvudsakliga värmeförsörjningen sker via fjärrvärme, medan kylan produceras lokalt i centralen, sedan många år. Under åren har kylmaskiner installerats och ett distributionsnät för lokal fjärrkyla byggts ut till de olika kontorsdelarna. Nu har dessa cirka 25 år gamla ammoniakkylmaskiner bytts ut till modernare varianter.

En av de två nya kylmaskinerna. Foto: Jens Lasthein

I dag finns två vätskekylmaskiner med 1 025 kW effekt. Till det fanns en kylvärmepump som också ersatts med en ny och mindre kylvärme­pump på cirka 400 kW. Kylmaskinerna används sommartid, värmepumpen vintertid, då man producerar både värme och kyla. Dan Sellergren, Vasakronan, är fastighetsansvarig teknik med ansvar för husen vid Telefonplan:

– De tidigare kylmaskinerna var uttagna för en annan verksamhet, tidigare hade man bland annat behov av datakyla, vilket inte finns samma behov av idag.

Enligt Dan Sellergren var COP för de gamla kylmaskinerna nästan nere på 1, mycket beroende hög pumpenergi och fläktar och dålig styrning.

– Det var mycket driftproblem. Dessutom strulade värmepumpen – ibland öppnades de fyra fjärrvärmeventilerna när värmepumpen ändå gick. Vidare var fjärrvärmeeffekten alldeles för hög.

En faktor som påverkat bytet är att datakylningen minskat väldigt.

– Ser man 10–15 år tillbaka ville varje kund ha en ”garderob” med kyla för någon server. Efterfrågan på det har i princip försvunnit, vilket gjort att kravet på baskyla har sjunkit mycket. Det har i sin tur fått till följd att möjligheten att få ut värme via kylmaskin och värmepump har minskat vintertid. Vi är mycket hårdare nu med att vi inte ska värma och kyla samtidigt. I dag stänger vi av komfortkylsystemen under vintertid.

Dan Sellergren pekar på de två mätare som mäter TVOC och koldioxid i en stor lokal i Konstfack där man arbetar med både trä och tyg. Foto: Jens Lasthein

Arbetet med ökad kontroll och inomhustemperatur har under åren gjort att kylbehovet har minskat rejält.

– De gamla maskinerna var ungefär på 3 MW, vilket vi lyckades minska till 1,6 MW. Det beror på att vi låter temperaturen gå upp de få timmarna om året då det är som varmast – den åtgärden halverade effektuttaget, säger Dan Sellergren.

Enligt Dan Sellergren är kunderna informerade om att temperaturen inomhus anpassas efter utomhustemperaturen.
Det har förekommit energisparande åtgärder i området, även om antikvarierna haft synpunkter.

– När vi åtgärdade huset där Försäkringskassan sitter hade antikvarierna synpunkter på att vi renoverade fönstren med ett glas med högre g-värde.

För att klara temperaturkraven de varmaste dagarna ökar man tilluftstemperaturen medan kylbafflarna bibehåller sin framledningstemperatur.

– Vi blåser in 18-gradig luft när det är 26 grader ute, men är det över 26 grader ökar vi tilluftstemperaturen till 19 grader, och vid 30 grader utomhus blir temperaturen på inblåsningstemperaturen 28 grader. Samtidigt minskar vi luftflödet.

Jan Ryhre, Kylmontage, till vänster, och Dan Sellergren, Vasakronan, vid Telefonplan i Stockholm. Foto: Jens Lasthein

I två av de nio fastigheterna har man lagt in reglerzon i varje rum, så att de som arbetar i lokalerna kan begära mer kyla eller värme. Till saken hör naturligtvis att byggnaderna på grund av ålder och andra byggregler inte riktigt uppfyller dagens krav på inneklimatet.

– Vi har lika många som klagar på att det är för kallt när det är varmt ute. Till det kommer att u-värdena inte är något vidare. Fabriksbyggnaden är 100 meter gånger lång och 100 meter bred med 19 lanterniner som är 100 meter långa och tre meter breda. Där finns ingen isolering och där läcker energi.

Värmepumpen, som nu bytts, har inte körts på två år, bland annat på grund av driftproblem och höga servicekostnader. Vidare har den nya värmepumpen en effekt på 400 kW jämfört med den gamla på 1 MW.

– Värmepumpen ger både kyla och värme vinter­tid och kan ge 8–10 procent av värmebehovet, konstaterar Jan Ryhre, projektledare på kylentreprenören Kylmontage Redotem, Stockholm, som var totalentreprenör för hela ombyggnaden och maskinbytet.

Den nya kyl-värmepumpen, som liksom den gamla är ett enhetsaggregat med en effekt på 322 kW, kallar Dan Sellergren för en vintermaskin eftersom den genererar kyla och värme vintertid, då kylmaskinerna inte används.

– Kylmaskinerna kommer att gå ganska få dagar över året. Att båda två går är nog sällsynt, eventuellt då temperaturen ute är över 25 grader, säger Dan Sellergren.

Kylmaskinerna går alltså bara under delar av den varmaste tiden på året och stängs av när de inte behövs.

 Vi gör som man gjorde förr i tiden, vi stänger av kylmaskinerna när de inte behövs, precis som när drift-
teknikern gick ned i källaren och stängde av värmesystemet.

– Med tiodygnsprognoser kan vi stänga av komfortkylan och bara köra processkylan, eftersom det finns kunder som har behov av kyla i datarum och kök.

Enligt Jan Ryhre är de nya kylmaskinerna varvtalsreglerade och har en smartare styrning än de gamla.

– Det här var en styrd totalentreprenad och det HFO-köldmedium som valts (HFO R1234ze) har ett GWP-värde på sju.

Kylmedelskylarna, som använts i flera år och står på taket, används även i fortsättningen.

På taket till Konstfack finns solceller uppsatta.
Foto: Jens Lasthein

– Kylmedelskylarna har en effekt på 3 MW, vilket gör att dessa har en överkapacitet. Det kommer däremot att ge högre verkningsgrad för de nya kylmaskinerna eftersom de kan jobba mot en lägre temperatur, konstaterar Jan Ryhre.

I samband med ombyggnaden har frånluftskanalerna från det utrymme där kylmaskinerna står förlängts.

– Man vill hämta frånluften i golvnivå om köldmediet skulle läcka. Tidigare sög man ut läckande köldmedier högre upp i maskinrummen. I rummet finns både grundventilation och nödventilation. Eftersom detta är ett så kallat A2L-köldmedium som är lätt brandfarligt har det också gjorts en risk­utredning. Då vill man hålla rumstemperaturen under 25 grader.

Över 25 grader går ett larm, och fläktluftkylare går igång för att hålla nere temperaturen. Skulle mot förmodan temperaturen öka ytterligare går ett a-larm och nödventilationen går igång, säger Jan Ryhre.

Publicerad 27 maj 2022

På nytt jobb

Dick Sellberg har anställts som säljare hos Roth Sverige AB, Malmö. Han kommer från STP Konsult.
Christel Ternström har anställts som innesäljare på Ekovent AB, Malmö. Hon kommer från Lindab.
Jenny Stenberg har utsetts till produktchef bygginfo hos Svensk byggtjänst, Stockholm. Hon kommer från Fastighetsmäklarförbundet.
 Kristin Olving har anställts som konsult för att jobba med miljöcertifieringar och taxo­nomi på Energi och miljö hos Bengt Dahlgren Göteborg AB. Hon kommer från annan bransch. Tobias Dahlquist har anställts som biträdande vvs-konsult. Han kommer från Yrgo. Jesper Knutsson har anställts som expert på cirkulära vattensystem och dagvattenhantering. Han kommer från Chalmers. Linnea-Louise Joo har anställts som biträdande konsult. Hon kommer från Chalmers. Pär Holm har anställts som elkonsult. Han kommer från Bravida. Christoffer Alm har anställts som konsult och gruppledare inom energieffektivisering. Han kommer från Chalmers industriteknik. Moa Normark har anställts som biträdande vvs-konsult. Hon kommer från Chalmers. Fredrik Risby har anställts som seniorkonsult som besiktningsman, uppdragsledare, byggledning och kontroll­ansvarig i Borås. Han kommer från Afry.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.