SKOLOR | 23 aug 2017

Miljöbyggnad Guld för Visbys problemskola

Säveskolan i Visby har genomgått en omfattande ombyggnad från problembyggnad från 1970-talet till Miljöbyggnad. Men vägen dit var inte helt enkel – man måste klara ljuskraven och samtidigt höga inneklimatkrav.

Det råder ett stilla tempo lokalerna. Det märks att examen har varit och att eleverna gått på sommarlov. De går i en skola som uppfördes 1971, och som under årens lopp varit föremål för många diskussioner kring inneklimatet, diskussioner som nu ska vara avslutade.

Nästan direkt när F-huset stod klart i början av 1970-talet började klagomålen på ventilationen.

Ombyggnaden startade mars 2015 och inflyttningen skedde i våras. Vid ombyggnaden fick Säveskolan, som en gång kallades F-huset, helt ny exteriör och interiör. Huset är byggt i en modernistisk tradition med bärande pelarstomme och bjälklag av betong, som behölls. Ombyggnaden innebar bland annat att man byggde till med 420 kvadratmeter och skapade en ny huvudentré och reception.

Detta projekt är det näst största kommunala byggnadsprojektet hittills på Gotland med en investeringsbudget på drygt 274 miljoner kronor. Huset inrymmer efter ombyggnaden stora delar av gymnasieskolans verksamhet, men också Kulturskolan på Gotland med undervisning bland annat teater, dans och musik. Det totala antalet elever efter ombyggnaden uppgår till 600.

– Nästan direkt när F-huset stod klart i början av 1970-talet började klagomålen på ventilationen, och under 1990-talet tog man ett beslut om att riva skolan, ett beslut som sedan revs upp. Under åren har det gjorts många undersökningar om inneklimatet eftersom folk inte mått bra, säger AnnaMaria Jörnhammar Englund på Region Gotlands teknikförvaltning.

2011 gjordes en förstudie av vilka typer av åtgärder som var lämpliga – att byta ventilation och ytskikt, göra en mer omfattande ombyggnad eller riva och bygga nytt. När politikerna tittade på kalkylerna kom man fram till att en omfattande ombyggnad var bäst.

Därför är allt i huset rivet, utom betongstommen.

Den gamla skolbyggnaden hade enligt AnnaMaria Jörnhammar Englund en tråkig gestaltning, kombinerad med dåligt dagsljusinsläpp.

– Från början var tanken att en del fönster skulle sparas, eftersom en stor del av dem bytts under åren. Men för att få bättre energivärden och skapa en ny gestaltning måste arkitekterna få lite mer handlingsfrihet än ett fast fönsterband runt huset.

Den nya yttertakskonstruktionen har försetts med taklanterniner och takfönster för att få in mer dagsljus i byggnaden.

Att det skulle bli miljöbyggnad Guld var ett politikerbeslut taget i ett tidigt skede av processen, mycket beroende på de högt ställda inneklimatkraven i certifieringssystemet. Detta är också regionens första miljöbyggnadsprojekt.

Mark Kretz

Detta är en kortad version av reportaget från Säveskolan. Texten i sin helhet finns tillgänglig för Energi & Miljös prenumeranter och medlemmar i Energi- och Miljötekniska Föreningen, dels i pappersutgåvan av Energi & Miljö, dels bakom inlogg här.