Mikronät | 28 dec 2022

Mikronät kan ge ett förnybart elsystem

Martin Warneryd, Mälardalens universitet, visar i sin doktorsavhandling hur lokala energigemenskaper kan bidra till ett mer robust och förnybart elsystem, men även till andra värden.

Under de senaste tio åren har han arbetat på det statliga forskningsinstitutet Rise med frågor kring energiomställning, ofta relaterade till mikronät och solceller. I sin avhandling konstaterar Martin Warneryd, som har en master i industriell ekonomi från Chalmers entreprenörsskola, att elsektorn på 100 år inte har stått inför lika stora förändringar som i dag. Åldrande nät, avveckling av fossila produktionskällor och elektrifiering av industri- och transportsektorn kräver stora insatser från alla nivåer i samhället.

Historiskt har elsystemet byggts kring centraliserad kraftproduktion där elen distribuerats ut till slutkund via stam-, region- och lokalnät. De nya teknikerna – med mer decent­raliserad produktion – håller delvis på att förändra denna ordning.

– Det är inte bara tekniken som byts ut när man går från storskalig till mer småskalig och lokal energiproduktion. Det påverkar också hur systemet är organiserat, vilka som är aktörer i det och deras relationer.

– Detta är ett sociotekniskt system. Tekniken möjliggör förändringar som leder till social anpassning som i sin tur ger social data som leder till ytterligare teknikutveckling. Det är ett samspel. Det går inte att koppla bort den ena delen från den andra.

När det gäller exempelvis villa- och radhusägare är det ganska tydligt vad som sker: De sätter solpaneler på taket, skaffar batterier och kanske elbil.

– Det innebär en möjlighet för dem att sänka sina energikostnader samtidigt som de bidrar till en mer hållbar omställning. Att inte samtidigt försöka skapa lokala system av detta, där detta är lämpligt, vore väldigt suboptimalt, säger Martin Warneryd.

Sedan årsskiftet är det tillåtet att dela energi mellan fastigheter i lokala mikronät. I till exempel Örebros nya stadsdel Tamarinden är tanken att man, förutom att producera energi, ska kunna lagra och dela energi mellan husen i en lokal energi­gemenskap med två lokala nät: ett likströmsnät och ett lågtempererat fjärrvärmenät.

– I den tyska staden Feldheim har man knappt märkt av energikrisen tack vare ett eget lokalt energisystem med bland annat vindsnurror, solpaneler, batterier och en biogas­anläggning.

– Jag tror att vi framöver kommer att se mer av lokal delning av energi och samverkan mellan olika aktörer. Förutom att det innebär mindre utsatthet för prissvängningar, leder det även på andra sätt till ökad autonomi.

Ett tydligt exempel på det sistnämnda är att mikronät, som kan drivas i ödrift, kan fortsätta att leverera el även när det är avbrott i lokalnätet.

Vad händer med de nuvarande nätbolagen om det blir allt vanligare med mikronät?

– De kommer att ha betydelse lång tid framöver, inte minst för att det behövs någon som koordinerar detta. Men på sikt kommer de att behöva förändra sina modeller.

Samtidigt som fler lokala energilösningar minskar behovet av cent­raliserade och storskaliga sådana, finns det annat som påverkar utvecklingen i motsatt riktning.

– För att klara elektrifieringen av transportsektorn och av stora industriella processer räcker det inte att installera solpaneler på villor. Fler vindsnurror till havs är något som kan byggas relativt snabbt och billigt. Kärnkraft är lite dyrare och tar längre tid. Men kan kanske också behövas, beroende på hur värdefullt det statiska tillskottet av el kommer att vara eller i vilken utsträckning vi kan anpassa användningen till de billigare men variabla källorna. Det gäller att få till en bra mix.

– I takt med att industrins behov av el ökar, kommer det förmodligen inte att vara lika självklart som i dag att städerna ska få den el som de behöver.

Vad leder det till?

– Att man i ökad utsträckning behöver skapa lokal försörjning på stadsnivå, kanske i form av mer vindkraft eller större solcellsparker i anslutning till städerna. Men också att systemen byggs ihop så att de balanserar varandra. Plus en utökad energisamverkan mellan lokala aktörer, till exempel butiker, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare.

Text: Mikael Bergling