Merete Madsen: Tydligare dagsljusregler krävs
Att värdera en god innemiljö i form av bra belysning är inte lätt. Merete Madsen från Grontmij i Köpenhamn berättade på Ljusdagen om några fall där sådana beräkningar trots svårigheterna påverkat byggherrens investeringsvilja.
– Ljus handlar om människor. Det är inte en bara en fråga om energi utan också om innemiljö, och jag anser att det ska finnas regelverk för detta, sade Merete Madsen.
Hon arbetar på belysning hos Grontmij i Köpenhamn som arkitekt och ljusdesigner, har en doktorsgrad på området och har bland annat undervisat på KTH.
– Danmark har förhållandevis strikta och tydliga regler för dagsljus, som ska skärpas till 2020. Svenska regler för dagsljus är inte så tydliga och enkla att följa. Det slutar med att kunden bestämmer, sade hon.
Hon berättade om dagsljus som en parameter vid stadsplanering. Städer i Norden kan inte vara lika täta som de längre söderut, på grund av att solen står så lågt på vintern. Ljuset räcker helt enkelt inte till. Den som bygger i tät stadsmiljö måste också vara medveten om att man påverkar grannarnas tillgång till ljus.
– Du kan bara använda dagsljus en gång. Hur mycket kan ditt projekt ta, och hur mycket ska du lämna till resten av staden? frågade hon.
”Standarder inte folk lyckliga”
Att Merete Madsen efterlyste tydligare regler kring dagsljusinsläpp i Sverige, betyder inte att hon är en standardkramare. Tvärtom.
– Människor generellt bryr sig inte så mycket om dagsljusinflöde utan mer om utsikten. Standarder gör inte folk lyckliga. Om du ständigt har en jämn belysningsnivå på till exempel 200 lux genom dagsljusstyrning så dödar du en av dagsljusets kvaliteter – att det förändras. Det blir perfekt enligt reglerna, men det blir inte perfekt arkitektur, sade hon.
– En standard är inte detsamma som en lösning. Du måste fortfarande tänka.
Merete Madsen beskrev ett antal projekt, bland annat Rigshospitalet (sjukhuset) i Köpenhamn. När det skulle byggas till var Grontmij med och tävlade om uppdraget. Med hjälp av avancerad datorteknik kunde hon och kollegorna analysera hela byggnaden och se hur stora fönster som kunde tillåtas på olika platser och var det behövdes motoriserad solavskärmning.
– Det är bra att tänka efter före, men det blev dyrt för oss, sade hon.
Beställaren ändrade sig
I två fall kunde hon visa hur beställaren bytt ståndpunkt efter att belysningskonsulten lagt fram nya argument. Det ena handlar om stationen Nørreport i Köpenhamn. Men med hjälp av testbelysning som visade hur beställarens förslag skulle se ut, lyckades konsulterna vända diskussionen till fördel för bättre belysning.
– Testbelysning är värdefullt, för då kan alla se belysningsförslaget konkret. Det kan vara svårt för beslutsfattarna att föreställa sig ljuset, även om vi gör visualiseringar och beräkningar.
Det andra fallet gäller en kontorsbyggnad från 1969, med ett speciellt tak som kombinerar ljus, ventilation och akustikplattor. Byggnaden är på 12 000 kvadratmeter och mycket bred. Dagsljusinsläppet är litet.
– Vi valde dynamiskt ljus med passerande moln. Vi räknade, med stöd i vetenskapliga studier, på fem procent ökad produktivitet, vilket visade på mycket snabbare återbetalningstid än energieffektiviseringen som också genomfördes. Även om det är mycket svårt att sätta en prislapp på människor så måste man försöka. Energieffektivisering och energianvändning är enkelt att prissätta, men det stora värdet ligger i människorna, sade Merete Madsen.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 11/12 sidan 54