Mer plus än väntat i halländskt pionjärhus
Flerfamiljshuset med åtta lägenheter i Harplinge norr om Halmstad byggdes nytt 2014 med målet att bli ett så kallat plusenergihus. I det här fallet ett hus byggt med lika god isolering och täthet som passivhus, med FTX-ventilation, bergvärmepump och rejäl takyta för solceller. Området där huset ligger saknar fjärrvärme.
Nu visar utvärderingen att husets energianvändning överträffat alla förväntningar. Om det blir ekonomiskt försvarbart är mer tveksamt.
Efter drygt ett år i drift, med boende i alla lägenheterna, visar mätningarna att elöverskottet landat på drygt 14 000 kWh under 2015. Förväntningen låg på 2 500 kWh elöverskott, så de ansvariga är mer än nöjda.
– Det är fantastiskt roligt, men framför allt visar det vilken potential som finns i att bygga och bruka energieffektivt, säger Ulf Johansson, vvs- och energisamordnare hos Halmstads Fastighets AB (HFAB).
Utöver ett tätt och välisolerat klimatskal och egen elproduktion har huset genomtänkt solavskärmning och solskyddsglas på några söderfönster. Lägenheterna har vattenburen värme och luftslussar vid entréerna som dämpar förlusterna under vintern.
Alla tappvattenarmaturer är snålspolande och försedda med perlatorer (strålsamlare) för lägsta möjliga varmvattenanvändning. Vitvarorna är energieffektiva, liksom belysningen. En lite speciell lösning är att lägenheterna har fasta installationer med LED-belysning i kök, badrum och hall.
– Det har fungerat så bra att vi efteråt har tänkt att vi borde ha gjort fasta belysningsinstallationer även i sovrum och vardagsrum, säger Ulf Johansson.
Husets hyresgäster har individuell mätning och debitering av varmvatten, IMD, vilket också bidrar till en mycket låg varmvattenanvändning. Genomsnittet ligger på mindre än tio kilowattimmar per kvadratmeter och år. Hushållsel upp till en viss mängd ingår i hyran.
– I kombination med att vi har något äldre hyresgäster, med förhållandevis liten användning av varmvatten och hushållsel, har vi fått en fruktansvärd hävstång mot låg energianvändning. Hade vi haft mer slösande brukare hade energipluset troligen hamnat närmare det beräknade, säger Ulf Johansson.
Totalt köptes knappt 16 000 kilowattimmar in till huset under 2015 för värmepump, fastighets- och hushållsel. Under samma tid såldes 30 250 kWh från solcellerna tillbaka till elleverantören.
Om huset i Harplinge blir ekonomiskt försvarbart är mer tveksamt. Ett examensarbete vid Högskolan i Halmstad 2014 presenterade en investeringskalkyl av flerbostadshuset. Studenterna Gustav Hansson och Johan Strandberg jämförde där plusenergihusets investerings- och driftskostnader med ett liknande, konventionellt hus.
LCC-beräkningarna visade bland annat att grundinvesteringen i plusenergihuset blev för stor för att nå lönsamhet ens efter 50 år. Skillnaden i driftkostnader var inte tillräckligt stor för att investeringarna skulle återbetalas inom rimlig tid. Men det finns många andra fördelar med att bygga plusenergihus, slog rapportförfattarna fast. Pionjärprojekt ger exempelvis lärdomar som kan bli användbara i framtiden.
– Vi får ofta frågan om vi ska bygga alla hus som plusenergihus nu? Svaret är nej, men vi har lärt oss mycket av det här projektet som vi har nytta av i andra hus som vi bygger. Sedan är det många lokala förutsättningar som avgör hur energisnålt det kan bli. ”Bara” ett lågenergihus är ju också bra! säger Ulf Johansson.
– Om vi använde våra erfarenheter, ritade upp samma hus på en ny plats, och drev det som en utförandeentreprenad, är jag övertygad om att vi kunde minska projektbudgeten med en tredjedel, skriver Sandra Lindén, byggprojektledare hos HFAB, i en kommentar.
En beräkning av utgifter och intäkter för plusenergihusets el visar att kostnaden för köpt el ligger runt 1,25 kronor per kilowattimme. Intäkterna från såld överskottsel blir 0,4 kr/kWh. Den stora mellanskillnaden bidrar också till den låga lönsamheten.
Sandra Lindén ger även tipset att, utöver duktiga konsulter inom de traditionella facken, anlita en sakkunnig inom energi, fukt och täthet som följer projektet. Utförandet på plats är av stor vikt.
Andra erfarenheter från Harplinge visar att en stor och rättvänd takyta är viktig om man vill nå plusenergistatus. Solcellerna på husets tak ger så pass mycket att det hade gått att bygga ett extra våningsplan på huset och utöka antalet lägenheter till tolv. Det hade också ökat lönsamheten. Solpaneler för värme och varmvatten beräknades däremot på ett tidigt stadium som icke-ekonomiskt försvarbart i det här huset.
– En annan viktig faktor är trivseln för de boende och här har vi fått väldigt positiv respons. Av de sex hushåll som svarade på vår boendeenkät skrev alla att de skulle rekommendera någon annan att välja ett plusenergihus, säger Ulf Johansson.
Marie Granmar, ur Energi & Miljö nr 3/2016 sid 24-26
Fakta
Flerbostadshuset i Harplinge
Huset med åtta lägenheter byggdes år 2014 med målet att bli ett plusenergihus. Mätningarna under det första året i drift visar att målet nåtts med råge och att huset levererat 30 250 kilowattimmar till elnätet. Under samma period köptes cirka 16 000 kWh, så det totala elöverskottet blev drygt 14 000 kWh.
Harplingehuset har lika god isolering och täthet som ett passivhus. Dessutom FTX-ventilation, bergvärmepump och rejäl takyta för solceller. Solpaneler för värme och varmvatten beräknades tidigt som icke-ekonomiskt försvarbart. Området där huset ligger saknar fjärrvärme.
Byggherre: Halmstads Fastighets AB, HFAB
Energidesigner, sakkunnig fukt/lufttäthet: Karin Adalberth, Prime project
Byggentreprenör: NCC
Installationskonsult: Bravida
