Tema: Ventilation | 12 okt 2023

Mer luft i pampiga palatset

Dicksonska palatset i Göteborg renoveras och det görs ett omfattande arbete för att få in luften i huset och distribuera den. Huset är byggnadsminne och vvs-systemen måste anpassas efter originalformen.

”Enär den Dicksonska Villan på tomten nr 1 i 16:e kvarteret Diamanten i stadsdelen Heden, Göteborg, Göteborgs kommun bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick och med hänsyn därtill anses såsom synnerligen märklig samt under beaktande av vad i övrigt ärendet framkommit förklarar riksantikvarien jämlikt § 1 lagen den 9 december 1960 om byggnadsminnen härmed villan ifråga för byggnadsminne.”

Så står det i dokumentet om motiveringen till byggnadsminnesförklaringen och skyddsbestämmelserna avseende Dicksonska palatset som är en stor villa i centrala Göteborg som blev byggnadsminnesmärke 1971.

Dicksonska palatset hade, då det var nytt, en av stadens praktfullaste exteriörer och interiörer. Stora salongen på andra våningen utmärkte sig särskilt för sin påkostade inredning. Palatset användes som privatbostad för familjen Dickson ända fram till 1923. När huset byggdes installerades för den tiden mycket moderna tekniker, bland annat wc och badrum. Enligt ryktet fick detta kung Oscar II att bli sur, eftersom sådant inte fanns på Kungliga slottet i Stockholm.

Huset har sedan 1923 använts som hushållsskola och senare turistbyrå och ett konstgalleri, och har fram till den ombyggnad som nu görs främst använts för representation och vigslar och ägs nu av Göteborgs fastighetsbolag Higab.

Under årens lopp har både insidan och utsidan av huset renoverats, bland annat gjordes inredning av badrum och pannrum 1947. Men nu görs en total upprustning av Dicksonska palatset som omfattar bland annat renovering av installationer, fasader, fönster och tak. Hösten 2024 ska palatset stå redo för besökare.

I renoveringen kommer de två nedersta planen att omfatta storkök, matsal och barer och de två övre planen (det översta planet är den före detta vinden) kommer att omfattas av kontor.

På vinden ska det finnas två FTX-aggregat som betjänar kök, matsalar och kontor på de övre våningarna samt fläktrum. Det sistnämnda är försett med kylaggregat. Båda har roterande värmeväxlare.

Fläktrum för ett FTX-aggregat finns också i källaren som förser de två nedersta våningarna med luft. Uteluften till ventilationsaggregatet i källaren tas via en nedgrävd 20 meter lång markkanal med en diameter på 800 millimeter, som går mellan ett galler i yttervägg av vagnsskjulet till huvudbyggnaden. För att ta sig igenom ytterväggen krävs en avväxling, vilket är en stålram på varje sida om väggen med genomgående bult. Väggen är 70 centimeter tjock.

Eftersom man inte fick sätta upp takhuvar för ventilationsaggregaten på taket används några av de fönster som redan finns för att bli uteluft- och avluftsintag. Vinden är också den enda delen av huset som nu är isolerat, att åtgärda exempelvis fasaden är inte tillåtet.

Bengt-Olov Johansson hos Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark AB konstaterar att venti­lationen var en stor utmaning – utrymmena för aggregaten var små och att dessa blev något mindre än vad som normalt skulle ha installerats. Samtliga rum har heller inte kunnat anslutas med både till- och frånluft till FTX-aggregaten. Därför används vissa rökgångar för kakelugnar och öppna spisar som frånluftskanaler. Dessa kanaler har relinats och försetts med frånluftsfläktar placerade i skorstensattrapper.

De antikvariska kraven och de begränsade utrymmena har gjort att man inte kunnat nå hela vägen till 85 procents återvinning av värmen ur luften eftersom aggregaten inte har den effekt och storlek som skulle behövas.

För att kyla luften har man ett kylaggregat i källaren, eftersom det inte finns någon fjärrkyla framdragen. Kylaggregatets utomhusdel fick dock inte ställas i trädgården, utan även den finns numera i det gamla vagnsskjulet. Förutom det finns det också ett kylaggregat för köket.

– På plan fyra, där det tidigare var en vind, som nu ska bli kontor, har man tillåtit synliga installationer för kylan, säger Higabs projektledare Ulf Bengtsson.

Kylan för kontorsrummen i den översta våningen distribueras av bafflar som är frihängande, medan bafflarna på den tredje våningen monteras in i det slätputsade taket.

Avseende värmen har man tagit tillvara de sektionsradiatorer som fanns och i de fall man har behövt nya har det också blivit denna typ av radiatorer.

Under hela byggprocessen har det ändrats en hel del enligt Bengt-Olov Johansson, eftersom nya tekniska frågor dykt upp, på grund av att byggnaden hade ett begränsat ritningsunderlag.

– Det har varit många PM eftersom man inte visste alla detaljer om huset – även om det fanns hyfsade arkitektritningar, säger Bengt-Olov Johansson.

Enligt byggherren Higabs projektledare, Ulf Bengtsson, sondade man och filmade alla de rökkanaler som sedan skulle bli ventilationskanaler. På de platser där man sedan har bestämt att det ska sitta galler finns en pil som visar var luften går. Kakelugnarna och de öppna spisarna ska renoveras, men kommer inte att kunna användas.

Något som inte fanns när huset byggdes var den fettavskiljare och matavfallskvarn som nu ska installeras. Vidare kommer det att finnas en pumpgrop i källaren, som kan höja vattenståndet till rätt nivå, 0,3 meter över anslutningspunkten.