Mer energisnålt i ”nya” Lettland
Nya flerbostadshus i Lettland använder ofta mindre energi för sin uppvärmning än jämförbara hus i Sverige. Men för att Lettland ska nå EU:s mål i tid måste också fler hus byggda under Sovjettiden renoveras snabbare.
Flerbostadshus uppförda i Sverige mellan år 2000 och 2010 använder i genomsnitt 125 kWh per kvadratmeter och år för sin uppvärmning. Spridningen ligger mellan 107 och 143 kWh/m2. Det visar statistik från Energimyndigheten. I Lettland däremot ligger energianvändningen i flerbostadshus byggda under samma tid ofta mellan 100 och 120 kWh per kvadratmeter och år. Hus uppförda efter 2010 använder sällan mer än 80 till 100 kWh/m2 och år. Uppgifterna kommer från lettiske energirevisorn Sandris Liepins som samlat in data från värmeproducenter som Rigas Siltums. På sina håll använder alltså det relativt nya svenska husbeståndet 23 kWh mer per kvadratmeter och år för sin uppvärmning än det lettiska. En förklaring som ligger nära till hands är förstås att många svenska bostäder finns på nordligare (kallare) breddgrader än husen i Lettland. Men letterna har också press på sig för att leva upp till de mål som EU har satt upp för energianvändning i fastigheter.
Sovjethus slukar energi
Ansträngningarna behövs, för tittar man på hela fastighetsbeståndet ser det betydligt sämre ut. Bostadshusen byggda under Sovjettiden, mellan 1945 och 1990, kräver enorma mängder energi för sin uppvärmning. De drar upp genomsnittet för det totala bostadsbeståndet till mellan 220 och 250 kWh/m2 och år. Detta gör också bostadssektorn till Lettlands enskilt största energianvändare, som slukar 40 procent av all tillförd energi. Här har Lettland en gigantisk utmaning. Till år 2020 måste energianvändningen ha minskat till 150 kWh/m2, enligt lettiska statens riktlinjer. Sparpotentialen är så stor som 77 procent, eller 2701 GWh, enligt forskare vid Riga Technical University och norska Bergen University som analyserat situationen i en artikel. Men frågan är om åtgärderna hinner bli klara i tid?
Upprustning behövs
Husen från Sovjettiden behöver renoveras och isoleras. Av totalt 30 000 flerbostadshus har hittills bara cirka 200 renoverats. Utöver det har runt 600 renoveringsprojekt nått planeringsstadiet. Okunskap om vilka åtgärder som är effektiva, problem att hitta kvalificerad arbetskraft och dålig ekonomi anges som orsaker till det långsamma tempot. År 2009 fick landet 63 miljoner euro från EU:s regionala utvecklingsfond, men det har hittills haft liten effekt på renoveringstakten enligt forskarna. Vanliga åtgärder är ny utvändig isolering av väggar, takrenovering och -isolering, byte av gamla träfönster, renovering av värme- och ventilationssystem samt skorstenar och avloppsrör. Många av husen har aldrig renoverats sedan början av 1960-talet. Utöver tidigare nämnda kalkyl har forskarna också gjort några olika scenarier över åtgärder som kan skynda på renoveringstakten av flerbostadshus. På kort sikt verkar det då som om satsning på forskning och teknikutveckling, samt dokumentation och avtal ger störst effekt.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 11/12 sidan 24
