Vad kan byggsektorn lära av fartygsbyggare?

Vid en teknikträff inom Energi- och Miljötekniska Föreningens lokalavdelning i Stockholm berättades om vilka kontrollfunktioner som gör att fartygsbyggarna kan hålla uppe kvaliteten. Bilden visar marinfartyget HMS Trossö som Poseidon arbetat med. Foto: Poseidon

Vad kan byggsektorn lära av de som bygger fartyg för att minska antalet byggfel? Det var frågan vid en teknikträff i Stockholm.

STOCKHOLM. Boverket har uppskattat de fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador inom byggsektorn till 59–73 miljarder kronor per år.

För de som bygger fartyg är kvalitetskraven – av naturliga själv – mycket högre och där kan man inte låta skadekostnaderna rusa iväg som i byggsektorn. Men vad är det som gör att sjöfarten klarar att hålla kvalitetskraven uppe? Vilka kontrollfunktioner finns det och hur fungerar de i verkligheten. Finns det något i denna bransch som byggsektorn kan lära av?

Vid en teknikträff inom Energi- och Miljötekniska Föreningens lokalavdelning i Stockholm berättade Niclas Kling, Poseidon Konsult, om vilka kontrollfunktioner som gör att fartygsbyggarna kan hålla uppe kvaliteten. Han är tekniskt ansvarig för design och konstruktion av båtar.

 

Niclas Kling, Poseidon Konsult, är tekniskt ansvarig för design och konstruktion av båtar. Foto: Poseidon

– Den stora problematiken är att arrangemanget i båten – beroende på hur det är ritat – påverkar skrovutformning och utrustningens placering. All placering av vikter påverkar skrovets utformning som i sin påverkar stabilitet, vikt, motstånd, fart och samt motoreffekt.

Enligt Niclas Kling arbetar man i en designspiral, där designen blir bättre och bättre ju längre man arbetar.

– Man måste vara beredd att ändra systemet, ett exempel är hur skrovet struktur påverkas av preliminära beräkningar. Vi kan inte ha balkar som är överdrivet stora eller överdrivet långa. Första vändan blir det en preliminär design, ett så kallat generalarrangemang, sen uppdateras den mot nya uppgifter flera gånger. När man är färdig skickas detta till ett klassningssällskap eller Transporstyrelsen för kontroll.

Vid byggandet av ett fartyg måste varje sak som sätts måste matcha fartygets så kallade flytcentrum. I viktkalkylen ska vikten matcha skrovet. För att klara av det övergripande ansvaret behövs en designmanager som kontrollerar att delarna (maskiner, rör med mera) matchar mot varandra och dömer av helheten. Tidigt allokerar man utrymmen för tekniska detaljer som vertikala schakt, trappor och liknande. Man måste sprida ut installationerna lämpligt i 2D-ritningar, som sedan omvandlas till 3D-modeller.

– Denna modellering gör att vi kan se att det inte blir konflikter mellan olika installationsdelar.

Några delar vid fartygsbyggande skiljer sig från byggsektorn – i båtar finns det framdrivningssystem, ballastvatten, färskvattensystem, brandvattensystem. Till det kommer svartvattensystem och ventilation, kyla och värme. För att få en kvalitetsuppföljning görs mycket strukturberäkningar.

Samtliga ritningar passerar den så kallade designmanagern som ser till att delarna anpassas till varandra.

– Ritningar kan komma från separata firmor och det är designmanagern bestämmer över vilka anpassningar som måste göras av konsulterna.

Ofta har kunden en referensgrupp som för diskussioner med designmanagern, den sistnämnda är ansvarig för rätt kvalitet och har kontakt med klassningssällskapen.

– Många ritningar kontrolleras av tredje part som klassningssällskap eller Transportstyrelsen, i synnerhet stabilitetsberäkningar - vi vill inte ha ett nytt Vasa, därför håller vi hårt på att stabilitetsberäkningar kontrolleras. Liknande dokumentkontroller gäller bland annat brandisolering, strukturritningar, brandsläckningssystem.

Under produktionen kontrolleras bygget av klassningssällskapet och Transportstyrelsen.

– Det gäller både svetsning och att svetsarna har rätt certifikat och att de får svetsa. De kontrollerar också att ritningarna följs. Det brukar vara ett antal inspektionstillfällen. Dessutom röntgas vissa svetsar.

Under installationsfasen kontrolleras även att rätt material används.

Mark Kretz