Konstgjort kött och kvantprickar – är det vår nya framtid?

I Coronatider är framtiden extra osäker. I skrivande stund pågår pandemin fortfarande för fullt i vår närhet och i vår omvärld. Det har skrivits och spekulerats i många olika scenarier hur tiden efter pandemin kommer att se ut. Återgår allt till det normala? Eller har hemarbete och karantäner med mera påverkat hur vi beter oss framöver? Troligen, åtminstone kanske på kort sikt, kommer vi att få se till exempel fler digitala möten och mindre resande. Men det finns tillräckligt mycket skrivet om detta utan att jag bidrar till mer här. Som jag skrev i förra krönikan handlar mitt och mina kollegers arbete i Energi- och Miljötekniska Föreningens (EMTF) styrelse mycket om att se på verksamhetens utveckling på lite längre sikt.

Jag läste häromdagen om konstgjort kött, alltså inte ersättningar till kött som till exempel sojabiff, utan riktigt kött fast framtaget i laboratorier. Det är en ung forskare vid namn Cassia Attard som vill bidra till att lösa klimatproblemen och jobbar med hållbara lösningar. Hon berättar om metoder att odla biologiskt kött i laboratorium. Köttet blir identiskt med naturligt kött men kräver 99 procent mindre landarealer och 99 procent mindre vatten och släpper ut 99 procent mindre växthusgaser. Men hennes fokus är att arbeta med kvantprickar. Det började med att hon ville hitta möjligheter att förbättra effektiviteten med solceller som ju med dagens tekniska lösningar bara ligger på 20–30 procents verkningsgrad. Hon sökte bland nya material och föreningar och hittade en möjlighet att använda halvledande nanopartiklar, så kallade kvantprickar, som är mycket små, cirka 50 atomer i diameter och de kan absorbera solenergi effektivt. När man placerar dessa kvantprickar på ett annat material, till exempel metall eller glas, förvandlas detta till en solcell, men det syns inte. Det kan då till exempel omvandla befintliga fönster till solpaneler. Solceller som bygger på kvantprickar kan komma upp i 68 procents verkningsgrad!

Bilindustrin ligger ju ofta i framkant i teknikutvecklingen. Ta bara utvecklingen av batteritekniken för elbilar. Här har vi ju redan på kort sikt flera praktiska tillämpningar i vår bransch. Till exempel när det gäller att bättre utnyttja solel och för att utjämna effekttoppar i elnäten, som ju är ett växande problem när vi bygger ut nya stadsdelar eller etablering av elintensiv industri. Tillbaka till framtiden i närtid ser vi tyvärr att Coronapandemin påverkar ekonomin i bygg- och fastighetsbranschen. Många duktiga ingenjörer och tekniker får mindre att göra när man får tomställda lokaler eller stoppar projekt. Kanske kan vi utnyttja dessa resurser för att driftopimera, trimma och anpassa våra installations- och energisystem och på det sättet spara kostnader istället för att behöva permittera personal?
Med förhoppning om en frisk och hälsosam sommar och höst!

Göran Werner
Ordförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen
070-209 81 44 l goran.werner@wspgroup.se

 

Foto: Clas Göran Carlsson