Information och inomhusklimat i renoverade hus

Brukarna upplever att inneklimatet blivit bättre efter energirenovering. Det visar en studie från Linköping.

LOKALAVDELNING ÖSTERGÖTLAND. Hur upplever boende sina bostäder efter renovering? Får de boende bättre komfort av att renovera? Det var temat för en tekniklunch i Linköping, arrangerad av Energi- och Miljötekniska Föreningens lokalavdelning i Östergötland, där Lina La Fleur, Linköpings universitet, presenterade sin forskning kring renovering och de boendes upplevelser.
Grunden är den fallstudie hon gjort av mindre flerfamiljsbyggnader från 1961 som renoverades 2014, där det även ingår en enkät om hur de boende uppfattar sin inomhusmiljötemperatur, luftkvalitet och ljud före och efter renovering. Energianvändningen hade efter åtgärderna minskat med 44 procent.

Enkäten visar att de boende bedömer luftkvalitet och bullersituationen som bättre efter renovering, mindre problem med spridning av matos i lägenheten samt mindre problem med drag och låga inomhustemperaturer, det vill säga bättre termisk komfort under vintern. Däremot upplevs något större problem med torr luft, statisk elektricitet, störande buller från ventilationen och risk för höga temperaturer på sommaren.
Åtgärderna omfattade fasadisolering, nya treglasfönster och FTX-system. Studien omfattar fyra aspekter:
• Mätningar på lägenhets- och byggnadsnivå
• Energianvändning före och efter studerade energiåtgärder
• Studie av inomhusmiljö, enkät och simuleringar w Kostadseffektivitet enligt LCA och hur den kostnaden står sig mot att bygga nytt

Före renovering användes 99 kWh/m2,år (uppvärmning exklusive varmvatten och fastighetsel), efter ombygnaden 55,4. Före renovering tillfördes värme via radiatorer. Inomhustemperaturen var i medel strax under 20 °C, vilket upplevdes som kallt. Den främsta minskningen av energianvändnngen var en halvering av ventilationsförlusterna. Efter ombyggnaden genomfördes också en enkät med de boende, uppdelad i tre delar: inomhusmiljöfaktorer, den termiska komforten, luftkvalitet och ljudmiljö. De svarande fick också berätta om besvär kopplad till inomhusmiljö.

Generellt hade inomhusmiljön i byggnaden förbättrats efter ombyggnaden, enligt enkäten. Andelen nöjda med den termiska miljön ökade och ingen ansåg att denna var dålig, vilket var fallet före ombyggnaden. Liknande förbättringar gällde också upplevelse av luftkvaliteten och ljudmiljön. Enligt Lina la Fleur finns problem med risk för sämre termiskt klimat i vissa delar av byggnaden under sommarförhållanden genom solinstrålning.

Text: Mark Kretz