Energieffektivisering – a never ending story

Foto: Per Westergård

Ofta får åtgärder för att minska energianvändningen och ansluten effekt, i den befintliga bebyggelsen, stå tillbaka i allt för hög grad för de senaste byggprojekten som ligger i framkant. Båda sidorna behövs naturligtvis men betänk att de nya projekten endast utgör någon enstaka procent av den totala bebyggelsen. Glädjande nog kunde vi i det förra numret av Energi & Miljö läsa om olika typer av energieffektiviseringsprojekt, som jag hoppas kan tjäna som inspiration för alla intressenter i byggandets värdekedja. Viktigt då vi vill energieffektivisera och minska klimatpåverkan. Vi får en inblick i det energiarbete som pågår i ett så pass nytt bostadsområde som Hammarby Sjöstad. Det som man kan ta med sig från den artikeln – vilket kan appliceras på i stort sätt alla byggnader och verksamheter – är hur de gör en ”Eco Driving av fastigheten”, eller energirond som vissa skulle kalla det. Det kan göras med en stor portion sunt förnuft och genom att konsultera experter när behovet uppstår. Ta med dem som ansvarar för driften av fastigheten, ni kommer garanterat att hitta ”energitjuvar” på er rondering.

I samma nummer av tidningen redovisas ett resultat från EU-projektet Cityfied, som pekar på att renoveringar av hus från miljöprogrammet kan minska energianvändningen med så mycket som 40 procent, samtidigt som hyreshöjningarna minimerats. Energianvändningen kan med andra ord ligga i paritet med nybyggen efter renoveringen. Vidare kan vi läsa om en ny typ av ventilationsanläggning, som använts vid renovering av ett bostadshus byggt 1948, som halverat energianvändningen. Förutom den minskade energianvändninge  upplever de boende en förbättrad inomhuskomfort med jämnare temperatur, renare luft samt mindre buller från trafiken. Vi får även veta att fjärrvärmebolagen blir allt mer villiga att ta emot spillvärme. Med ny förbättrad teknik kan de växla upp spillvärmen till högre temperaturer som kan nyttjas i befintliga fjärrvärmenät. Detta förhållande öppnar för mer energieffektivisering från de kommersiella kylsystemen som finns exempelvis i livsmedelsbutiker. I Energi & Miljö nr 2/2019 finns en artikel som är en sammanfattning av en förstudie (se Belivs förstudie BF 21, www.belivs.se), som pekar på de stora energivinster som kan göras om spillenergin tas tillvara.

Efter att ha läst artiklarna ovan samt nämnda förstudie kan man fråga sig varför inte fler energieffektiviseringsprojekt ser dagens ljus, något som förmodligen är en av de viktigaste komponenterna till omställningen av Sveriges energisystem. Vad blir ditt nästa energieffektiviseringsprojekt?

Harry Swartz
Ordförande i Energi- och Miljötekniska Föreningen