Med brukarnas bästa i blickfånget
Håkan Nilsson på WSP har sina drömmars jobb. Han får ägna arbetsdagarna åt att lista ut hur folk ska må bra i byggnader.
När Håkan Nilsson ska fotograferas ber fotografen honom att sätta sig på en fönsterkarm eftersom Håkan Nilssons arbetsplats, WSP, har en vidunderlig utsikt mot Stockholm. Han är expert på innemiljö, och kan därför berätta att platsen är utanför vistelsezonen i rummet. Det går alltså inte att klaga på draget från tilluftsdonet som han hamnat alldeles intill.
– Det är inte meningen att man ska vistas här. Boverkets och socialstyrelsen regler säger att vistelsezonen börjar en meter från fönstren, förklarar han.
Sex faktorer spelar in
Han konstaterar att det drar kallt mot ansiktet och handen där han sitter. Luften håller säkert en temperatur på 20 grader men det räcker inte för att skapa komfort. Lufthastigheten har också betydelse och här är den hög. Värmen blåser bort från ansiktets bara hud och det upplevs inte som komfortabelt.
– Det finns minst sex olika faktorer som påverkar hur vi alla upplever innemiljön. Det är lufttemperaturen, lufthastigheten och luftfuktigheten, strålningstemperaturen, kläderna och aktiviteten.
En rejäl kavaj i ylle gör att luften som blåser ut från donet inte leder till något större obehag och han sitter snällt kvar tills fotografen är nöjd. Utomhus, där han också får stå för fotograferandets skull, räcker dock kavajen inte till.
– Jag har nog 1 clo på mig. Det motsvarar en kostym med väst. Fast jag har ingen väst på så det är kanske 0,9 clo då, säger han.
Om det skulle bli för varmt kan han enkelt ta av sig kavajen och återskapa värmebalansen med omgivningen. När vi sitter inne och dricker kaffe konstaterar han att det börjar bli på gränsen mot när kavajen behöver tas av. Varm dryck ger en varmare människa.
Badkläder ute kan räcka
Att röra på sig har ännu större betydelse, aktiviteten alltså. Han berättar att en elitidrottare som Gunde Svan kan komma upp i en effekt på 1 500 watt och då räcker det med en badkläder, till och med utomhus en vinterdag. En normaltränad person når däremot aldrig 1 500 watt, den effekten kräver verkligt vältränade muskler. Det hela kan sammanfattas som kroppar i värmebalans, förklarar Håkan Nilsson. Kroppen känner inte skillnad på de sex olika faktorerna utan känner bara om den förlorar värme eller blir för varm. När man inte känner något speciellt, upplevs det som komfortabelt.
Som att lösa en gåta
Det är också därför det kan vara svårt att åtgärda inneklimatet. De som vistas i ett rum klagar på drag från ett fönster men problemet kan istället vara värmestrålning. Ett gammaldags tvåglasfönster kan ha en temperatur på tio grader en kall dag. Det gör att värme strålar till fönstret från ansiktet som är betydligt varmare. Det beskrivs som drag för de fåkunniga, som inte likt Håkan Nilsson är docenter i installationsteknik.
– Att lista ut vad som är problemet är som att lösa en gåta, förklarar han.
Med värmekamera, fuktmätare och frågor försöker han och kollegorna ta reda på vad som är fel. Sedan gäller det att komma på hur problemet ska lösas. Det kan handla om att flytta iväg folk från kalla fönster, hänga upp gardiner, värma, kyla, installera markiser eller persienner, eller något annat.
Dubbla persienner
Fönstren i hans eget arbetsrum har dubbla persienner, för att inte släppa in onödigt solljus. En av persiennerna finns på utsidan så att fönsterglaset inte ska värmas upp. Men eftersom en persienn på utsidan riskerar att trasas sönder en blåsig dag, finns här även en persienn på insidan, trots att det inte är den optimala lösningen.
– Persiennen går ner automatiskt, konstaterar han när vi tittar in i rummet där utsikten är blockerad.
Det sneda vintersolljuset från söder har skärmats bort och därmed går det inte att se ut mot den stora sportarenan Söderstadion. Högre upp i huset kan konsulterna kika på fotbollsmatcher helt gratis om de vill.
-Vi ligger i skuggan av Globen, säger Håkan Nilsson.
Alla hus är individuella
På de stora fönstren på norrsidan finns inga persienner, bara några små gardiner som inte ser ut att vara annat än prydnad. Här breder den magnifika utsikten mot Stockholm ut sig obehindrat, mer och mer gyllenglänsande allteftersom eftermiddagen framskrider.
– Så stora fönster är kanske inte det bästa ur energisynpunkt, men de har bra U-värde med dubbla isolerglas så det är nog inte så dåligt ändå, säger Håkan Nilsson.
Miljön i det här huset har han och hans medarbetare inte så mycket att göra med, det köpte WSP färdigbyggt. Hade byggts i dag hade det nog varit bättre ur energisynpunkt, antingen WSP varit inblandat eller inte. Håkan Nilsson tycker att branschen som helhet har blivit bra på att lära sig bygga, både vad gäller energi och inomhusmiljö. Men det finns en del kvar att göra, bland annat att se till att fler förstår de sex faktorerna som han nämnde i början av intervjun. Någon färdig lista med åtgärder har han däremot inte. Inget hus är det andra likt och därför måste alla projekt börja med en utredning.
Utmaningen är att spara energi utan att det går ut över komforten. Han påminner om varför hus finns och att det handlar om att skydda oss människor från ett besvärligt klimat och göra våra liv mer komfortabla. Han har arbetat med det nästan hela sitt yrkesliv och tycker fortfarande att det är roligt.
Så ingenjör och teknologie doktor han är, kommer människorna först. Håkan Nilsson började sin yrkesbana direkt efter tekniskt gymnasium inom processindustrin, där det också till stor del handlar om materia som transporteras med hjälp av fläktar, pumpar eller naturens krafter. Men i hus tillkommer ytterligare en aspekt.
– Jag upptäckte att själva grejen inte bara var att få in luft med en temperatur av 20 grader. Jag ville också veta hur det upplevs av människor, berättar Håkan Nilsson.
”Det påverkar alla”
Därför valde han inriktningen uppvärmning och ventilation när han läste vidare på KTH och inte reaktorteknologi, kylteknik eller annat som också fanns inom energiprogrammet.
– Husbyggnad och ventilationsteknik verkade väldigt roligt. Det är något som påverkar alla. Överallt ser du hus som är uppvärmda och ventilerade, säger han och pekar ut mot omgivningarna med hus från olika epoker, från den medeltida skansen som är inbyggd i WSP:s hus till de toppmoderna husen med solpaneler i Hammarby Sjöstad.
Efter sin civilingenjörsexamen fick han jobb inom området, på Arbetarskyddsstyrelsen.
– Det var speciellt, där handlade det om arbetsmiljö på kärnkraftverk, för renskötare och allt däremellan. Det handlade om alla temperaturer, berättar han.
Där började han också forska. Till slut hade han fått ihop 26 vetenskapliga artiklar, var mogen för att skriva en doktorsavhandling och återvände till KTH där han doktorerade 2004.
Variation i klimatet
Nu har det åter blivit dags för det ingenjörsmässiga så att kunskaperna han samlat in kommer till nytta. Med tio poäng i pedagogik vet Håkan Nilsson hur man fångar intresset för ventilation och uppvärmning. Fast egentligen är alla intresserade av uppvärmning och ventilation, anser han. Det är bara det att få tänker på hur viktig upplevelsen av klimat är till vardags.
Ändå kan man till och med tala om klimatunderhållning, berättar han. Den som badar bastu och sedan kastar sig i en vak, rör sig mellan extrema temperaturer och tycker att det är väldigt angenämt. Att gå på tur på skidor handlar också om temperaturvariationer; en rörelse från den kalla utomhusluften till en varm brasa och kanske en kopp het choklad. Det gillar han själv. Människor vill gärna ha variation även vad gäller klimatupplevelser. Men på kontoret ska miljön vara mer stabil, där vill man kunna koncentrera sig på arbetet. Det här gäller de allra flesta människor på planeten, i alla åldrar. Det finns dock variationer på individnivå. Han räknar med att det är svårt att göra mer än 90 till 95 procent av alla människor nöjda. Det som är lagom för de flesta är antingen för varmt eller för kallt för ett fåtal personer.
Människor har också en förmåga att vänja sig vid olika temperaturförhållanden. Mänskligheten har så gott som under hela sin historia lärt sig att stå ut med varierande temperaturförhållanden, med värmestrålning från en brasa, drag från fönster och så vidare. Det gör att det går att ifrågasätta om temperaturen alltid måste vara 22 grader, som vi vant oss vid att det ska vara inomhus. Om det kan variera en aning efter årstid finns mycket energi att spara och kanske blir det komfortablare också.
Dagens unga klär sig bättre
Håkan Nilsson kommer tillbaka till det där med kläderna. När det är kallt ute, så klär människor på sig mer kläder, som de har på sig även inomhus. Därför borde inomhustemperaturen inne också bli lägre. Utifrån det här perspektivet konstaterar han också att dagens ungdom är mer välklädd än han själv var när han var ung.
– Vi som var unga på 70-talet ville ju aldrig ha mössa på oss utomhus för vi ville inte förstöra frisyren. Men min son som är 14 år, han har mössa på sig inomhus till och med. Dagens ungdom är välklädd med mössa eller hood och bylsiga kläder, säger han.
Sedan är det tack och hejdå och mössan på – en kraftig ökning clo-graden alltså – inför promenaden till tunnelbanan i ett vinterkallt Stockholm.
Text Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 1/2012 sid 30-33
- Fakta Håkan Nilsson
Ålder: 50 år
Bor: Villa i Enskede
Titlar: Docent i installationsteknik, KTH, och avdelningschef på WSP Byggnadsfysik
Övrigt: Tycker om klimatvariation, i form av skidåkning i Hälsingland till exempel.
