Massor av energi att spara i äldre hus

Det finns mycket energi kvar att spara i äldre hus, och det kan vara enklare att få låga driftkostnader i de gamla husen än i moderna byggnader, menar Mikael Gustafsson, energiexpert med flerårig erfarenhet av energiåtgärder i kulturhus.

Text och foto Marie Granmar

Arbetet med att spara energi i äldre hus har bara börjat. I alla fall om man får tro Mikael Gustafsson, ny utvecklingschef hos Energieffektiviseringsföretagen, EEF.

– Om man gör alla lönsamma investeringar och rätt åtgärder – stoppar in den bästa och lönsammaste tekniken överallt, ställer in driften rätt, ser till att hyresgästen använder huset på ett bra sätt, med mera – skulle det gå att halvera den totala energianvändningen för alla gamla hus i Sverige, säger Mikael Gustafsson som under flera år arbetat med att utreda hur energi kan sparas på bästa sätt i kulturhistoriska byggnader hos Statens fastighetsverk, SFV.

SFV, som förvaltar byggnader över hela landet, har haft som internt energisparmål att minska energianvändningen i sina byggnader med 26 procent från början av 2000-talet fram till i år. Hittills har det blivit lite drygt 20 procents energibesparing, och det finns mycket kvar att göra, menar Mikael Gustafsson.

– Man kan spara minst lika mycket till, troligen dubbelt så mycket. Egentligen är det rätt enkelt. Se till att huset driftas rätt och gör allt som man gör i nyare hus för att minska energiåtgången, på ett för byggnaden anpassat sätt, säger han.

Det som är svårast att åtgärda i kulturbyggnader, och som kräver flest kompromisser, är ventilationen. Det går inte att dra kanaler hur-som-helst, borra i alla väggar eller ställa teknikrum på taken. Samtidigt bjuder gamla hus på många möjligheter till enkla lösningar.

– Någon har ju byggt och projekterat huset en gång i tiden, och vi andas inte mindre i dag än vi gjorde förr. Det finns inte heller så mycket kemikalier i gamla hus som behöver ventileras ut – formaldehyd och annat, säger Mikael Gustafsson.

Hans övergripande råd är att tänka utifrån hur de gjorde förr, strypa ner självdraget på vintern, täta till den naturliga ventilationen för att undvika kallras och om det inte räcker – lägga till någon sorts mekaniskt ventilationssystem med återvinning, som inte måste vara en vanlig FTX-lösning.

Största utmaningen är, inte oväntat, gamla byggnader med extra höga krav på inomhusklimat – som museer med klimatkänsliga kulturskatter.

– Då måste man få till ventilationssystem som även styr fukten och har kanaler till varje rum med rätt luftmängd, vilket blir dyrt. Det är det svåraste på skalan, säger Mikael Gustafsson.

Några exempel på sådana byggnader som Energi & Miljö skrivit om är Skoklosters slott, Nationalmuseum och Sixtinska kapellet i Vatikanstaten.

Just nu pågår ett svenskt projekt som ska testa en ny sorts energisnål avfuktning av gamla byggnader som inte är uppvärmda. I stora drag handlar det om att blåsa in lätt uppvärmd, avfuktad luft, övertrycksventilera och styra så att det hela tiden är lite varmare i huset än utomhus. Förhoppningen är att projektet ska utmynna i en generell metod som kan användas i många olika gamla hus.

I Mikael Gustafssons uppdrag hos Energieffektiviseringsföretagen ingår att hitta sätt att minska glappet mellan beställare av energiåtgärder, och konsulter och installatörer som har kunskap om energibesparingar. Glappet ska överbryggas av kundanpassade energitjänster, utförda av auktoriserade tjänsteleverantörer. En sådan tjänst skulle kunna vara en energiprojektledare som hjälper beställaren att hitta rätt aktörer.

– Viljan finns i samhället i dag att spara energi och tänka på miljön, men det finns inte alltid tid och kunskap hos beställare att göra rätt. Snart kan de få mer hjälp, säger Mikael Gustafsson.