Malmö om särkrav: ”Vi ses i rätten”

Striden går vidare om de kommunala särkraven. SKL har tagit fram en rekommendation för att kraven ska bli enhetliga i hela landet. Men regeringen skulle helst se att kommunerna slutade att leta kryphål.

Regeringens förslag till stopplag för kommunernas egenhändigt uppsatta energikrav vid byggande på kommunal mark har fått både ris och ros. Bakgrunden till stopplagen är i korthet uppfattningen att särkraven gör byggandet dyrare och besvärligare. Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom nyligen med ett förslag till en rekommendation för kommunala energikrav, som är tänkt att göra särkraven mer enhetliga i landet (se faktaruta). Ett arbete som kan vara bortkastat om regeringens stopplag går igenom.

En kommunpolitiker som engagerat sig i energikraven är Karolina Skog, miljöpartistiskt kommunalråd i Malmö. Hon konstaterar att SKL-kraven ungefär motsvarar B-klassen i Miljöbyggnadsprogram Syds tregradiga skala; A, B, C, där A är det mest energieffektiva. Programmet är Malmö stads och Lunds kommuns gemensamma energi- och miljöprogram och drivs ihop med Lunds universitet. Miljöprogrammet tar inte bara hänsyn till energifrågorna, utan även urban biologisk mångfald, innemiljö samt fukt.
– Tanken är naturligtvis att vi borde göra som i Danmark, där man aviserar kommande skärpningar av energikraven flera år i förväg, så att marknaden kan förbereda sig, säger Karolina Skog.

Nybyggen i A-klass
Efter en lite trög start har byggmarknaden i Malmö och Lund nu börjat bygga enligt A-klassningen.
– Det nya konserthuset i Malmö, som också innehåller bostäder och en konferensdel, ska klassas enligt A, vilket kan vara en inspiration för andra byggherrar.
Hon pekar på att det förslag till stopplag som lämnats till riksdagen finns en skrivning att stopplagen ska skrivas in i plan- och bygglagen.
– Då tvingas vi ta bort särkraven  i detaljplanen, men å andra sidan kan vi ha kvar det i markanvisningsavtalet med byggherren.
– Jag tänker att vi slutar ställa energikrav först då vi blir fällda i domstol och förbjuds använda det, säger Karolina Skog.

”Märklig inställning”
Malmö är inte den enda kommun som undersöker möjligheten att kringgå stopplagen. Ulf Perbo, statssekreterare på Socialdepartementet, är inte nöjd:
– Hela poängen med förslaget är att det ska byggas fler lägenheter till alla de som behöver nånstans att bo. Regeringens utredning har visat att de tekniska särkraven ökar byggkostnaderna, och därmed hyrorna, med upp till 15 procent. Vi måste ta till alla sätt för att se till att det byggs fler och billigare lägenheter i hela landet, inte minst för unga, och där måste kommunerna ta sitt ansvar.
– Det är tråkigt om kommunpolitiker redan nu sitter och försöker hitta sätt att kunna kringgå planerade riksdagsbeslut. Målet med den planerade lagstiftningen är naturligtvis att skapa gemensamma byggregler för hela landet, så att vi kan bygga fler och enklare bostäder, och den kommande propositionen kommer att vara skriven så att det är det som ska gälla. Om enskilda kommunpolitiker sedan försöker hitta kryphål i lagstiftningen får vi ta ställning till det då, men det är en märklig inställning, inte minst gentemot alla de malmöbor som inte har någonstans att bo, säger Ulf Perbo.

 

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 12/2013 sidan 6-7

SKL-förslaget utgår från 70 kWh
Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram egna krav i form av rekommendationer. Målet är att fler kommuner ska kunna ställa energikrav, och att dessa ska bli mer enhetliga över landet. Kraven kan i korthet sammanfattas med att specifik energianvändning för flerbostadshus ska uppgå till högst 70 kWh/kvadratmeter Atemp, med hänsyn tagen till de viktningsfaktorer som Boverket presenterat i förändringarna till BBR (se sidan 10). Energianvändningen ska räknas som nettovärme, alltså mätt efter värmepanna/värmepump.

Detta förslag är tänkt att användas i civilrättsliga avtal mellan kommun och byggare vid försäljning eller upplåtelse av kommunal mark. Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggande vid SKL:
– Tanken är att vår rekommendation ska ses över 2015, i samband med skärpningen av Boverkets byggregler.
Enligt Gunilla Glasare är SKL-förslaget ambitiösare än BBR.
– Vi har diskuterat en mängd olika varianter innan vi fastnade för 70 kWh, bland annat de olika certifieringssystem som finns, men också att ha olika kravnivåer.
När man nu kommit med rekommendationer kring energinivåer, ska SKL börja ett arbete med att få kommunerna att följa upp byggnadernas energianvändning.

Mark Kretz

 

• FAKTA:  Miljöbyggnad Syd
  För klass A gäller för bostäder samtliga krav för passivhus enligt Febys kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus alternativt kraven i energiklass A i SIS standarder om byggnaders energiprestanda (SS 24300-1 och SS 24300-2). För klass B gäller samtliga krav för Minienergihus enligt Feby eller kraven i energiklass B i SIS standarderna. För klass C gäller kraven i energiklass C i SIS standarderna.