Målen ska nås med EU-krav
Vilka krav ställer EU för byggnaders energianvändning, och hur ska de följas upp? Det var några av de frågor som diskuterades på seminariet och energipolitik för byggnader.
Vid seminariet ”Nu är det Nollkoll som gäller! Energipolitiken för byggnader” vid Energitinget presenterades hur EU:s visioner på byggområdet ska bli verklighet.
Per Högström från regeringskansliet berättade att regeringen kommer med en remiss om svensk definition avseende nollenergibyggnader (NNE-byggnader) innan sommaren. Sedan har remissinstanserna till oktober på sig att fila på sina svar.
Ulrika Janfeldt från Svensk Fjärrvärme undrade hur detta synkroniseras med förändringarna av BBR och dess energikapitel. Per Högström konstaterade att timingen är lite olycklig, och att frågan är föremål för diskussion inom regeringskansliet.
Enligt Tomas Berggren, Energimyndigheten, som kommer EU-målet avseende en 20 procentig minskning av energianvändningen fram till år 2020 att mätas vid två tillfällen, 2015 och 2018, för att kontrollera att rätt hastighet hålls mot detta sparmål. För att nå målen finns flera nätverk, bland annat för lokaler (Belok) och bostäder (Bebo), som båda stöds av myndigheten. Dessutom har nätverket Lågan startats för lågenergibyggnader. Han konstaterade att under 2010 bestod cirka 11 procent av den totala bostadsbyggnadsvolymen av lågenergihus.
Hur kan man då definiera nollenergihus – som en igloo, som vid en utetemperatur på minus 40 grader kan vara varm inuti, med energianvändning på endast 0,01 kWh? Så lågt har inte Boverket lagt ribban än, sade Thomas Johansson från verket i fråga.
Han konstaterade att EU-kommissionen ska fastställa en ram för beräkning av konstnadsoptimala nivåer för energikrav motsvarande NNE-hus. NNE-hus har redan definierats som hus med mycket hög energiprestanda och hög grad av energi från förnybara källor som är producerade på plats. EU:s ram kommer att presenteras under första halvåret i år.
På en fråga från fastighetsägarnas energi- och miljöchef, Yogesh Kumar, om hur Boverket ser till att nybyggda byggnader uppfyller energikraven, svarade Thomas Johansson att det bara gått ett halvår sedan verifieringarna skulle ha påbörjats. Det ligger dock i sakens natur att Boverket nu börjar få in sådana.
Vitbok
Anette Persson från Energimyndigheten berättade om EU:s visioner på byggområdet, vilka till en början sträcker sig fram till år 2020. Hon konstaterade att energieffektivisering är ett av EU:s högst prioriterade områden. I en vitbok (presenterad i Energi & Miljö nr 3/11), som antogs den 8 mars, pekas energianvändningen inom byggnadssektorn och industrin ut. Det man hittills noterat är att minskningstakten är för låg. Med den takt som gäller nu skulle man bara nå en tioprocentig besparing, mot önskad 20-procentig. Den offentliga sektorn ska också vara föregångare när det gäller energibesparing, bland annat ska offentliga hyresgäster ta speciell hänsyn till energianvändningen när de köper eller hyr nya lokaler, tre procent av den offentliga sektorns lokaler ska varje år renoveras till en nivå som motsvarar de 10 procent bästa lokalerna i respektive EU-land. Konkreta lagförslag om detta kommer i höst.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 71