Lysdioder chanslösa mot lysrör

Lysdioder (LED) kan än så länge inte konkurrera som alternativ till lysrör i kontorsmiljö. Det visar en studie som Energo har gjort. Belysning med lysdioder blir i de flesta fall betydligt dyrare. Det kan också vara svårt att tolka diodbelysningsleverantörernas tekniska information.

Lysdioder eller lysrör? Energo Retea jämförde alternativen för sitt kontor i Stockholm och kunde konstatera att lysrören är överlägsna. Foto: Per Kristiansen

Varför byter vi inte allt till lysdioder?
Den frågan ställde sig dåvarande Energo, numera ÅF, och bestämde sig för att göra en studie av belysningen med det egna kontoret i Stockholm som utgångspunkt. Studien, som främst är en kostnadsjämförelse, blev gjord under sensommaren och baseras på livskostnadskalkyl, LCC efter Energimyndighetens mall. Och resultatet blev inte helt oväntat att dioder än så länge inte har en chans mot främst belysning med lysrör. Det är bara i lunchrummet som lysdioder slår den traditionella belysningen.
Att satsa på diodbelysning i själva kontorsutrymmena, exklusive korridorer, skulle bli tre gånger så dyrt jämfört med den befintliga belysningen (se tabell).
Några omfattande tester av olika diodalternativ har inte gjorts, bara två, men det finns anledning att kräva testresultat och inte tro blint på det tillverkarna av armaturer och drivdon uppger.
– Av de två vi har tittat närmare på klarade sig den ena bra men den andra var betydligt sämre än vad fabrikanten uppgett. Vi har kunnat konstatera att drivelektroniken är viktig. Effektfaktorn, som bör vara som lägst 0,8, var i det sämre fallet så låg som 0,45, säger Ronnie Eckervig på Energos, numera ÅF:s, belysningsgrupp, som har gjort studien.

Utvecklas fortfarande
Effektfaktorn är kvoten mellan den aktiva effekten som används i en krets och den skenbara effekten som levereras av strömkällan.
Kan det bero på att diodbelysning fortfarande befinner sig i ett utvecklingsstadium?
– Ja, och det kan vara så att vissa komponenter inte hänger med. Fokus ligger på att få ut så mycket ljus som möjligt ur armaturerna och då kan drivdonen bli av sekundär betydelse. Utvecklingen går väldigt fort. Till och med vi som jobbar dagligen med belysningsfrågor har svårt att hänga med, säger Ronnie Eckervig.
Att uppgifter från leverantörer inte är att lita på visar också återkommande tester av lysdiodprodukter gjorda av amerikanska energidepartementet i sitt Caliper Test ( Commercially Available Led Product Evaluation and Reporting) som återfinns på www.ssl.energy.gov/caliper.html
Lysrör och kompaktlysrör ger mest ljus, 80 till 90 lumen per watt. Det kan jämföras med en vanlig glödlampa som ger 10 lumen per watt. Lysdioder ger i absolut bästa fall cirka 70 lumen per watt.

Svårt definiera livslängden
Ett problem när den här typen av jämförelser görs är hur livslängden på dioder ska definieras. För lysrör finns den definitionen (Service life) sedan länge. Service life är antalet drifttimmar efter vilket 80 procent av ljuset återstår med hänsyn tagen till både lampbortfall och ljusnedgång. Medellivslängden är när hälften av ljuskällorna har slocknat.
Nyligen har belysningsbranschen skapat en checklista som ska vara till hjälp för den som ska köpa diodbelysning. Där finns en del definitioner angivna, som att livslängden för lysdioder bör anges i timmar då 70 procent av det nominella ljusflödet återstår. Checklistan återfinns på www.ljuskultur.se.
Tidigare var det inte ovanligt att livslängden på diodbelysning uppgavs till 100 000 timmar. Nu talas det om 50 000 eller till och med 25 000 timmar.
– På en av armaturerna som vi har tittat på lämnas fem års garanti vilket känns lyxigt, men samtidigt talas det om livslängd på 50 000 timmar. På ett kontor där belysningen inte är tänd dygnet runt kanske det hinner blir 12 500 timmar på fem år, då har man ju bara uppnått en fjärdedel av livslängden som leverantörerna talar om, kommenterar Ronnie Eckervig.

Brister i färgåtergivning
Han påpekar att många lysdiodprodukter riktade till den vanlige konsumenten är av tveksam kvalitet. Det gäller mestadels så kallade ersättningsljuskällor med vanliga socklar som E 27, E 14, GU10 och ersättare för lågvoltshalogen. Bristerna ligger ofta i färgåtergivning och ljusflöde. Ett trick för att kolla det är att jämföra hur en hands färg framträder hållen under en vanlig glödlampa eller halogenlampa och under en diodprodukt.

Ett problem med Energimyndighetens LCC-kalkyl är att den baseras på 20 år för hela livscykeln.
– Det kan gälla offentliga lokaler som skolor, men inte den privata sektorn och definitivt inte kontor där förändringar kanske sker redan efter sex-sju år. Men vi har räknat på både 10 och 20 år, kommenterar Ronnie Eckervig.
Studien omfattar fyra delar, kontorsarbetsplatser, korridorer, trapphus och lunch-/paus-utrymmen.
Den befintliga belysningen vid kontorsarbetsplatserna utgörs i dag av lysrör, kompaktlysrör och metallhalogen. Korridorerna är upplysta av lysrör. Trapphuset är försett med lysrör och kompaktlysrör. Lunch- och pausutrymmet har i dag en belysning bestående av lysrör, kompaktlysrör, metallhalogen och glödljus.

Svårt skapa diffust ljus
Den tänkta diodbelysningen på de olika platserna i kontorshuset har i studien utgjorts av likartade armaturer.
Enligt Ronnie Eckervig ligger grunden till en bra kontorsbelysning i ljusmängden, ljusriktningarna och dess fördelning i rummet. Det måste finnas en balans mellan ljusa och mörka ytor.
– Då lysdioder egentligen är en punktformad ljuskälla är det svårt att skapa indirekt diffust ljus. Jag lyckades dock hitta två-tre typer som gav både upp- och nerljus. Men det är dyrt. Den vi har räknat med här kostar 56 000 kronor per styck. Och att skapa diffust ljus med diodbelysning och samtidigt spara energi går inte. Du får ut mer ljus ur ett rakt lysrör än ur lysdioder. Det finns helt enkelt inga bra diodlösningar för kontor ännu, säger han.
Det är inte bara Ronnie Eckervig och hans kollegor som har kommit fram till detta. Några större fastighetsägare som deltog i det seminarium där studien presenterades har gjort egna studier och kommit fram till liknande resultat.
Lysdioder passar än så länge bäst som punkt- och accentbelysning. Det börjar även komma produkter för allmänbelysning i form av downlights. Dioder fungerar även mycket bra till logotyper och skyltar där man vill forma ljuset, kanske också i en del butiker och diskotek där man lätt vill ändra ljuset och där man vill undvika UV-strålning, exempelvis där känslig konst visas.

Av Lars Eriksson, Energi & Miljö nr 1 2011 sid 20