Lunds nya skola – en dubbel utmaning
Lunds nya högstadie- och gymnasieskola, med plats för fler än 2 000 elever, invigdes lagom till höstterminsstarten.

Skolan är egentligen två skolor i en: Hedda Anderssongymnasiet och Svaneskolan.
– Gymnasieskolan beräknas kunna ta emot cirka 1 600 elever, och Svaneskolan, som är ett högstadium, drygt 400 elever, berättar Lunds kommuns utbildningsdirektör Stefan Norrestam.
– Orsaken till att vi bygger en ny skola är befolkningsutvecklingen i Skåne i allmänhet och i sydvästra Skåne i synnerhet. Det är jättetrångt på många av våra skolor. Vi borde ha gjort detta för flera år sedan.
Den nya skolan ligger på gamla Svaneskolans område, inte långt från centralstationen.
– Två skolor i en gör att man kan dela en del funktioner, till exempel vaktmästeri, kök, matsal, bibliotek, aula och laboratorie- och musiksalar.
Budgeten är på cirka 800 miljoner kronor.
– Gymnasiedelen öppnar i dagarna. Högstadiet flyttar in efter jul.
Skolan består av fem sammanbyggda huskroppar i fyra plan med en yta på cirka 26 000 kvadratmeter.
– I den femte byggnaden, som högstadiet ska ligga i, finns det även en källare med ett skyddsrum och förråd, berättar Philip Pedersen Breve, som är produktionschef vid Skanska som bygger skolan.
Varför skyddsrum?
– Det fanns ett skyddsrum under den skola som tidigare låg på tomten och som revs för att ge plats åt den nya. Det är krav på att skyddsrum som tas bort ska ersättas av nya.
Tomten som skolan ligger på sluttar.
– Mellan den första huskroppen och den sista är det en differens på bottenplattan på två och en halv meter. Alla ovanliggande bjälklag är dock i samma nivå. Det gör att det skiljer en hel del i takhöjd mellan det första och sista huset, säger Philip Pedersen Breve.
I skolans kök är det installationstätt samtidigt som det är mycket storköksutrustning under undertaket
Installationshjärtat med bland annat undercentral, ställverk, sprinklersystem och tele-datarum ligger i bottenvåningen i hus 2.
– Det är mycket installationsutrymme ovanför undertaken, säger Skanskas installationssamordnare Tomas Frej.
Det är väl bra?
– Nja. I skolans kök är det installationstätt samtidigt som det är mycket storköksutrustning under undertaket. Vi har därför fått lägga dit ett entrésolplan, en smidesbrygga ovanför undertaket, för att underlätta service av spjäll, rensluckor och annat.
Uppvärmning av skolan sker via fjärrvärme och kylning via nattkyla och ventilation.
– Vi har därutöver DX-kyla i de fyra telerummen.
– Det är installerat fem luftbehandlingsaggregat – FTX med roterande värmeväxlare – som servar varje byggnad var sig.
Hedda Andersson
- Hedda Anderssongymnasiet är namngivet efter Hedda Andersson, född 1861 i Malmö, som var den första kvinnan i Skåne som tog studentexamen och den andra kvinnliga läkaren i Sverige.
I bottenvåningen är det dock helt öppet mellan de olika huskropparna. Förutom allmänventilation finns det i kemisalar och likande punktutsug och dragskåp.
– Ett köksaggregat med separat till- och frånluft servar storköket. Det finns sammanlagt 26 frånluftsfläktar på tak och fasad. I trapphusen sitter det tio brandgasfläktar.
Styrningen sker utifrån koldioxid och temperatur
Husets primärstomme är av betong och fasaden i tegel. Fläktrummen, stålstomme med sandwichväggar, är placerade uppe på taken.
Philip Pedersen Breve och Tomas Frej menar att skolbyggnader kan innebära en hel del utmaningar, inte minst installationstekniskt. Det gäller allt från exempelvis styrfunktioner till ljudkrav och luftkvalitet.
– Det finns ett grundflöde i byggnaden. Men när det till exempel kommer in många elever i ett klassrum ska det gå snabbt att öka kapaciteten. Styrningen sker utifrån koldioxid och temperatur, säger Tomas Frej.
– Det är då viktigt att ha rätt typ av spjäll. De ska vara tillräckligt snabba samtidigt som de klarar av minflödet och ljudkraven.
Hur stor är energianvändningen?
– Primärenergitalet är beräknat till 52 kWh/kvadratmeter (Atemp) per år, säger Philip Pedersen Breve.
Solpaneler?
– På taken är det installerat 254 paneler med en kapacitet på 400 watt per styck. De beräknas kunna ge 89 200 kWh per år. Det är inte installerat någon batterilösning för lagring av den elenergi som inte används.
– På vissa delar av taken är det sedum som ska avlasta dagvattensystemet.
Vad är det för solavskärmning?
– Invändig. Dock inte heltäckande, utan enbart i de rum och väderstreck där det anses behövas. Vid behov går det att komplettera antalet.
Under de senaste åren har många stora byggprojekt försenats, inte minst på grund av den materialbrist som följt i pandemins och Ukrainakrigets spår.
– Vi har klarat tidplanen och undvikit leveransproblem, bland annat genom att tidigt köpa in och lagerhålla det som vi trodde att det skulle bli problem att få tag på längre fram.
Text och foto: Mikael Bergling