Luftföroreningar – en tuff fiende för schackspelare
Schackspelare presterar sämre när luftkvaliteten är lägre – de intellektuella funktionerna blir nedsatta. Det rapporterar MIT News med anledning av en nyligen publicerad studie av bland andra MIT-forskaren Juan Palacios. Då man utförde en datoriserad analys av schackspelares spel visade det sig att fina partiklar i luften påverkade spelet med generellt sett sämre och fler felaktiga drag.
En blygsam ökning av fina partiklar ökar sannolikheten att schackspelare gör ett fel med 2,1 procentenheter, och storleken på dessa fel ökar med 10,8 procent. I den här miljön leder alltså renare luft till klarare huvuden och skarpt tänkande.
– Vi har sett att när individer utsätts för högre nivåer av luftföroreningar gör de fler misstag och större misstag, säger Juan Palacios, ekonom vid MIT:s (Massachusetts Institute of Technology) Sustainable Urbanization Lab, och medförfattare till en artikel som beskriver studiens resultat.
Forskarna studerade prestandan hos 121 schackspelare i tre sju-omgångars turneringar i Tyskland 2017, 2018 och 2019, omfattande mer än 30 000 schackdrag. Forskarna använde tre webbanslutna sensorer inne i turneringsplatsen för att mäta koldioxid, PM2,5-koncentrationer och temperatur.
Studien
- Artikeln, ”Indoor Air Quality and Strategic Decision-Making,” har publicerats i tidskriften Management Science.
- Författare är Steffen Künn och Nico Pestel, båda docenter vid School of Business and Economics vid Maastricht University i Nederländerna, och Juan Palacios, MIT:s Department of Urban Studies and Planning.
Under turneringarna varierade PM2,5-koncentrationerna från 14 till 70 mikrogram per kubikmeter luft, exponeringsnivåer som vanligtvis finns i städer i USA och på andra håll. Forskarna undersökte och uteslöt alternativa potentiella förklaringar till nedgången i spelarens prestanda, som ökat brus. De fann också att koldioxid- och temperaturförändringar inte motsvarade prestandaförändringar.
Forskarna fann också att när luftföroreningarna var värre presterade schackspelarna ännu sämre under tidspress. Turneringsreglerna föreskrev att 40 drag måste göras inom 110 minuter; för drag 31–40 i alla matcherna ledde en ökning av luftföroreningarna med 10 mikrogram per kubikmeter till en ökad sannolikhet för fel på 3,2 procent, och storleken på dessa fel ökade med 17,3 procent.
Medan fokus för denna studie är fokuserad på schackspelare, menar författarna att resultaten har ”starka konsekvenser för högutbildade kontorsarbetare”, som också kan ställas inför knepiga kognitiva uppgifter under förhållanden med varierande luftförorening.
