Luften – ett problem för många dinosaurier
Bristande ventilation och dåligt inomhusklimat gör att värdefulla dinosaurieskelett på Evolutionsmuseet i Uppsala vittrar sönder.
– Det är framför allt luftfuktigheten som ställer till med problem, säger museichefen Mats Eriksson.
På Evolutionsmuseet finns Nordens största samling av dinosaurieskelett och den största samlingen kinesiska ryggradsdjursfossil utanför Kina. I samlingarna finns det totalt cirka 4,5 miljoner föremål, varav cirka en halv miljon fossiler och mineral. En mindre del är utställda. Det mesta ligger i magasin och används i forskning och undervisning.
– Sådant här material bör förvaras i en stabil miljö när det gäller temperatur och luftfuktighet, säger Mats Eriksson och berättar att det nuvarande ventilationssystemet har alldeles för låg kapacitet samt att man inte heller har temperaturreglering i någon större utsträckning.
Museet är inrymt i tre hus, varav ett är Paleontologen från 1932. Det är byggt för samlingarna men i stort behov av renovering. Värmen, och därmed även luftfuktigheten, fluktuerar med årstiderna och över dygnets timmar. Det får negativ inverkan på de sköra dinosauriebenen – när man för hundra år sedan satte ihop skeletten användes lim som påverkas negativ av fukt. Pyritsjukan är ett annat problem. Pyrit är ett mineral som finns i många fossil och kan oxidera i kontakt med fukt. Fossilen blir då skör och kan till och med sprängas.
Problemet med Evolutionsmuseets söndervittrande dinosaurieskelett är dock ingen ny upptäckt, utan uppmärksammades redan för ungefär 15 år sedan då ett dinosaurieben föll sönder i smulor när det togs fram.
En konservator från Wales som konstaterade att våra dinosaurieben inte kommer att klara sig om de är kvar i samma miljö.
Mats Eriksson berättar att museets egen konservator arbetar med att försöka rädda de mest värdefulla delarna av samlingarna, vilket är ett mycket tidskrävande arbete.
– När han är klar med ett föremål, läggs det tillbaka i samma miljö som det låg i tidigare. Det innebär att samma problem uppstår igen efter en tid och det är ingen rimlig lösning på sikt.
Uppsala universitet arbetar sedan en tid tillbaka med en så kallad behovsutredning som ska vara klar i vår.
– Vad som därefter kommer att hända, om det blir renovering eller om vi får flytta till nya lokaler, vet vi inte.
– Men om inget sker förstörs samlingarna. Det som pågår är både en långsam och akut process. Vår konservator försöker rädda det material som är mest värdefullt. Samtidigt vet vi inte vad i samlingarna som i framtiden kommer att anses som värdefullt.
Evolutionsmuseet är långt ifrån det enda museet som har bristfälligt inomhusklimat.
Enligt en enkätundersökning av Artdatabanken klarar inte sex av tio naturhistoriska museer av att ta hand om föremål på ett bra sätt.
Text: Mikael Bergling
