Luften är vårt viktigaste livsmedel
Vi andas luft och den håller oss vid liv. Varje dag ”äter” vi i genomsnitt 15 kilo av detta vårt viktigaste livsmedel. Samtidigt är luften så självklar att vi sällan tänker på den.
Jämför exempelvis med vattnet vi dricker, som vi är noga med att rena och kontrollera kvaliteten på. Den stora skillnaden är att inomhusluften konsumerar vi oftast utan att veta vad den innehåller, då detta inte är reglerat i lag, förutom i vissa processer och när det gäller radonhalt.
Genom de många studier som genomförts vet vi att partiklar/ emissioner som tar sig in i kroppen märkbart höjer risken att drabbas av svåra sjukdomar.
Om vi ska kunna skydda människors hälsa behöver vi ha bättre koll på luften som cirkulerar i våra byggnader. Det behövs en ökad medvetenhet hos alla och dessutom tillgång till enkla sätt att hålla koll på luftkvaliteten – ett sådant sätt skulle exempelvis kunna vara att certifiera inomhusluften utifrån hur ren den är.
Det är dags för politiker och andra ledande personer att sätta ner foten och börja agera utifrån de behov och fakta som finns kring vårt viktigaste livsmedel – luften.
Den bransch som i dag ansvarar för luften i lokaler och bostäder borde inte bara fokusera på energikonsumtion – vilket också är viktigt, inte minst för miljöns skull – men de bör också ta hänsyn till samhällets kostnader för de hälsoproblem som orsakas av oren luft.
Ren luft istället för frisk
Hur sköter då olika parter sina roller när det handlar om luftens kvalitet? Byggherrarna följer de minimikrav som ställs, vilka är löjligt låga. Och installatörerna följer Boverkets Byggregler (BBR) eller AMA (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning) för hur installation ska gå till. I praktiken betyder det att man i princip bara tänker på mängden luft som skall släppas in, inte dess kvalitet.
Följden blir att partiklar kommer in med luften utifrån och blandas med partiklar och emissioner från källor inomhus – och nya kombinationer skapas som är mycket mer aggressiva och skadliga för oss människor. Faktum är att föroreningarna inomhus kan vara upp till mångfaldigt farligare än de utomhus, vilket är extra viktigt att tänka på i vår del av världen där vi lever cirka 90 % av våra liv inomhus.
I debatten om sjuka-hus-syndromet hör man ofta att fukten är den största boven, vilket jag inte håller med om. Fukten är bara en del av problemet. Det är bra och viktigt att ventilera ut fukten, men det gäller att balansera flödet, så att man inte ventilerar i onödan.
Klassificera filter utifrån renhetsgrad
I den filterbransch som jag är verksam inom har det nyligen lanserats en ny standard för att testa och klassificera luftfilter, ISO 16890. Den nya standarden gör det enklare för användaren/kunden att förstå hur rent man kan få det och hur väl man kan filtrera bort det mesta av det som är ohälsosamt. Det är i första hand en mätstandard, men ISO 16890 kan även användas för att påvisa renhet.
Energiklassning är förstås bra. Men det vore ännu bättre om vi kunde klassa ventilationsfilter utifrån deras effektivitet att rena luften. Och framförallt utifrån kapaciteten att filtrera de allra minsta partiklarna, från 0,3µm och nedåt i storlek till 0,01 µm – det vill säga storleksspannet som är farligast för oss människor.
Anta att vi kunde klassa rumsluftens renhet genom fyra faktorer, som till exempel volym/tillflöde, renhet på gasformiga ämnen/partiklar, radon samt temperatur/fukt. Då skulle vi komma en bit på väg. I tidigare artiklar har jag förespråkat rekommendationen att luften ska vara 80 % renare inomhus än utomhus. Med hänsyn till utomhusluftens variation kan de fyra faktorerna då hjälpa till i bedömningen för att uppnå en hälsosam kvalitet på inomhusluften.
Vad som anses vara viktigast (och farligast) när gäller luften beror på vem man pratar med, om det exempelvis är en fuktkonsult, partikelkinetiker eller inomhusmiljöexpert. Därför anser jag det bäst att låta läkarvetenskapen visa vägen. Genom de många studier som genomförts vet vi att partiklar/ emissioner som tar sig in i kroppen märkbart höjer risken att drabbas av svåra sjukdomar.
Politiker och beslutsfattare – se till att vårt samhälle får fram regelverk som bygger på hur vi lever och andas i våra hem! Energidebatten får inte överskugga vår hälsoaspekt.
Fler dör av dålig luft än trafikolyckor!
Betrakta luften som vårt viktigaste livsmedel.
Anders Hedström, IAQ-expert, Camfil
