Luftburen värme får ny chans i passivhus

Uppvärmning av hus enbart med värmd tilluft har fått mycket kritik. Men i och med det ökade intresset för passivhus med FTX-ventilation har metoden fått ett uppsving.

– Vi har bara positiva erfarenheter av luftburen värme, säger Hans Eek, arkitekt och passivhusexpert vid Passivhuscentrum i Alingsås.
Fördelen i passivhus är att behovet av tillsatt värme är lågt, eftersom husen är så välisolerade. Det gör att luftflödet med värmd luft inte behöver vara lika högt som i andra typer av hus. Flödet är också, tack vare passivhusets konstruktion, ordentligt kontrollerat. Endast friskluft tas in och luften filtreras.
– Eftersom passivhusen har så bra ventilation sprider sig värmen bra i husen och vi slipper de problem med damm och ohälsa som blev i villor på 1980-talet, säger Hans Eek.
När nu byggandet av passivhus ökar, ökar också användandet av luftburen värme. Ett exempel är Svenska Bostäder, som har uppfört allmännyttans första flerbostadshus med passivteknik i Stockholm. Husen i kvarteret Blå Jungfrun blev klara under 2010 och finns i Hökarängen söder om Stockholm. Ytterligare två hus är på gång i Annedal i Bromma och nyligen startade ett projekt för 70 lägenheter i Blackeberg. Husen byggs av entreprenörerna Skanska och Veidekke.

Stödsystem hjälper till
Husen värms främst via tilluftsventilationen, men har även stödsystem för extra värme när det behövs. Denna typ av lösning ser ut att bli en trend för flerbostadshus med passivteknik. Orsaken är att olika delar av husen behöver olika mycket värmning.
– Vi ville ha ett centralt styrt värmesystem, men samtidigt inte övertemperera i mittenlägenheterna, säger Karin Ståhl, projektledare hos Svenska Bostäder.
Luften som tillförs lägenheterna i Blå Jungfrun håller 21 till 22 grader C och värms till stor del med hjälp av ett roterande FTX-aggregat. I de fall värmen i frånluften inte räcker för att värma tilluften används fjärrvärme i värmeväxlaren för att komma upp till rätt temperatur. Det kan behövas för till exempel vissa hörnlägenheter.
Om hyresgästerna inte tycker att det räcker finns möjlighet att värma lite extra med ett antal elradiatorer. I varje rum finns en radiator med liten effekt, 200 till 250 watt, installerad.
– Det är ganska vanligt nu att man väljer den här lösningen – tilluft som värms av frånluft och fjärrvärme kompletterat med någon form av spetsvärme, säger Karin Ståhl.

Centralt värmebatteri
Även Sveriges största passivhus, Hamnhuset i Göteborg som stod klart 2008, värms via tilluftsventilationen. Under riktigt kalla dagar kan det behövas tillskott av fjärrvärme som värmer tilluften. Om hyresgästerna vill ha ytterligare värme finns möjlighet att använda extra elvärme som debiteras deras elräkning. Elvärmen genereras av ett centralt placerat värmebatteri som spetsvärmer inluften till lägenheten.
– Men det är inte en lösning som jag skulle rekommendera, eftersom man tappar mycket värme på vägen. Vi tyckte det var bra då, eftersom vi ville ha alla servicepunkter i källaren, men det är bättre om värmebatterierna sitter nära lägenheterna, säger Staffan Bolminger, miljösamordnare hos Älvstranden Utveckling.
En annan erfarenhet han gärna delar med sig av är att de valde ett system med för många lägenheter per värmesektion. Om en lägenhet blir för kall måste alla lägenheten i den sektionen värmas, vilket kan få till följd att de blir för varma.
– En lärdom är att man ska sektionera mycket! säger Staffan Bolminger.

Av Marie Granmar, Energi & Miljö nr 1 2011 sid 32-33