LKF återvinner med värmepump
Experimenthuset Jöns Ols blev vägledande för LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB). De senaste tio åren har företaget hållit sig till energilösningar baserade på värmeåtervinning med frånluftsvärmepump i sina nybyggnadsprojekt.
– Vi bygger stora, fina hus men mindre och mindre undercentraler, säger vs-teknikern Mats Olsson, LKF, med glimten i ögat. En restaurang tillkom under byggprocessen, och installationerna till den kapade en bit av det tänkta utrymmet för undercentralen.
Tillsammans med LKF:s byggprojektledare Peter Ovenlund har vi lämnat ett småregnigt Karhögstorg, förortslikt men beläget helt nära Lunds gamla stadskärna, och klivit ned i källaren i ett av höghusen intill. I hyreshuset, som stod färdigt 2007, finns förutom 63 lägenheter restaurang, frisör och en körskola. Huset har också en av LKF:s modernaste undercentraler, men knappast den största.
– Det här är bland det nyaste som finns. Tryckstyrda pumpar, vakuumavluftare, fräscha styrventiler… Principen är densamma i alla våra fastigheter men det kan se lite olika ut, säger Mats Olsson.
I slutet av 1990-talet byggde LKF experimenthuset Jöns Ols. I bostadshuset testades bland annat teknik för avloppsvärmeväxling, men också värmeåtervinning ur frånluften med hjälp av värmepumpar. Metoden hade använts under 80-talet, men försvunnit mer och mer till förmån för FTX under 90-talet. Med erfarenheterna från Jöns Ols i ryggen beslöt LKF att jobba vidare med frånluftsvärmepumpar, bland annat för att det anses ge driftfördelar. I dag är hyreshuset vid Karhögstorg ett typexempel på hur LKF:s installationstekniska lösning ser ut.
Värmen distribueras genom ett lågtemperatursystem. Alla lägenheter har individuell värme- och varmvattenmätning som sitter monterad bakom en lucka i trapphusväggen. Visst finns det orättvisor inbyggda i systemet, till exempel behöver en gavellägenhet mer värme per kvadratmeter än en lägenhet mitt i huset för att hålla samma temperatur, men fördelarna överväger ändå, enligt Peter Ovenlund.
Ventiler släpper in buller
Tilluften hämtas genom spaltventiler med filter ovanför fönstren i lägenheterna. Fem ventiler krävs per lägenhet för att få tillräcklig luftomsättning. Visa av erfarenheten undviker LKF i det längsta att placera ventilerna på fasader som vetter mot trafikerade gator. Det har visat sig att ventilerna släpper in inte bara friskluft utan även buller, och stänger hyresgästen för många ventiler så blir förstås ventilationen sämre. Frågan är också hur bra denna metod kommer att fungera i framtida byggprojekt, när husen kan förväntas bli tätare och bättre isolerade.
– Ju bättre husen blir isolerings- och täthetsmässig, desto lägre blir temperaturen på radiatorerna, och det är klart att det kan komma en tid då det här systemet inte fungerar längre. Men det fungerar nu, säger Mats Olsson.
Nere i det stekheta apparatrummet döljer sig den mesta tekniken bakom systemet. I ett hörn ligger sex femhundraliters ackumulatortankar, där värmen från frånluftsvärmepumparna lagras. Värmen från värmeväxlaren, som sitter i en sugkammare på vinden, transporteras hit via en köldbärarkrets.
Precis bredvid dörren står värmepumparna, för tillfället inte i gång. Att dimensionera värmeuttaget och värmepumparna rätt är en viktig fråga för den som projekterar sådana här system. Mats Ludvigsson på CLC är den som stod för installationshandlingarna vid upphandlingen av fastigheten vid Karhögstorg, som byggdes på totalentreprenad.
– Du kan inte dimensionera värmepumparna efter DUT, då slår de bara till och från hela tiden. En värmepump som får dålig drifttid och många start och stopp är det sämsta du kan ha. Visst spar du mer, men du måste byta kompressorn mycket snabbare. Det gäller att anpassa anläggningen efter behov, effektuttag, varmvattenförbrukning och de olika frånluftsfallen, säger han.
Återvinning även på sommaren
Valet av entreprenadform inverkar också på husets effektivitet.
-Valet av entreprenadform kan ha viss betydelse för byggnaders energieffektivitet. En bättre anpassning av värmepumpsinstallationen under detaljprojekteringen är lättare att få till stånd med en annan entreprenadform, säger han.
Han ser inte att valet har stått mellan frånluftsvärmepump och FTX, åtminstone inte ur ett energiperspektiv.
– LKF hade F-system som önskemål, och då är förstås inte FTX aktuellt, säger Mats Ludvigsson.
En oomtvistlig fördel med frånluftsvärmepump är att energin kan användas till både husvärme och varmvatten, vilket gör att man har glädje av återvinningen även på sommaren. LKF har kommit fram till att uppvärmningen alltid prioriteras, i andra hand kommer varmvattnet.
– Vi får ungefär 30 procent av den totala värmen från återvinningen, säger Peter Ovenlund.
Resten, inklusive den spetsvärme som krävs för att få upp varmvattnet i tillräcklig temperatur för att undvika legionella, kommer från fjärrvärme. Det är en vanlig lösning i LKF:s bestånd, som sätter energisparandet på prov. Den fasta avgiften är nämligen hög, vilket gör det svårare att räkna hem lösningar där fjärrvärmen bara står för en liten del av värmeförsörjningen. Och fjärrvärmens del blir mindre och mindre, om man får tro Peter Ovenlund. För närvarande bygger LKF radhus med en beräknad elanvändning för fastighetsel, värme och varmvatten på endast 39 kWh/kvm, år.
Vid Karhögstorg är dock energianvändningen en annan. 77 kWh/kvm, år varav 29 kWh el är fastigheten byggd 2007 energideklarerad till, något som LKF är mycket nöjda med.
Två frånluftskanaler
Vi lämnar undercentralen och tar hissen upp till översta våningsplanet för att titta in i sugkammaren. Här samlas kanalerna från 63 lägenheter. Varje lägenhet har två frånluftskanaler, en från kök och en från badrum. Den uppmärksamme sugkammarbesökaren kan snabbt avgöra vilka kanaler som är vilka. Vid somliga luktar det matos, vid andra parfym. Överst i varje kanal sitter en fläkt, vilket gör att det går att forcera ventilationen vid behov. Fläkten är också lätt att byta, påpekar Mats Olsson. Man skulle kunna tro att rummet skulle vara smutsigt och nedsolkat av fett från köken, men så är inte fallet. Väggarna är rena och fräscha.
Mitt i rummet står den stora frånluftsfläkten med värmeväxlingsaggregatet, en värmeväxlare som sänker temperaturen i frånluften med fem till sju grader. Att värmeuttaget inte är större beror på att målet är att ge värmepumpen så optimala arbetsförutsättningar som möjligt. Värmepumpens egenskaper avgör också temperaturen i värmesystemet, som är ett 60/40-system.
Om det var trångt i källaren, så är det rymligt här.
– Redan när arkitekten skissar ska vvs-konstruktören in för att dimensionera storleken på fläktrummen. Viktigt är också att schaktplaceringen kommer under fläktrummet så att ventilationskanalerna kommer upp där, säger Peter Ovenlund.
Tror inte på passivhus
Vi lämnar hyreshuset och går ut i småregnet. Mats Olsson ska titta till en värmeåtervinningsanläggning i Hemköpbutiken mitt emot. Peter Ovenlund hastar vidare mot nya byggprojekt, de energisnåla radhusen. Några passiv- eller plusenergihus planerar LKF dock inte.
– Nej, passivhus tror vi inte på. Vi bygger hellre lågenergihus enligt vår modell med frånluftsvärmepump, säger han.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 10/10 sid 16
Råd till den som överväger frånluftsvärmepump:
- tänk på risken för bullerstörningar. Placera inte värmepumparna i ett utrymme som gränsar till en lägenhet
- välj hur mycket energi du tar från frånluften med tanke på att maximera värmepumpens drifttid och minimera antalet starter. Det lönar sig inte att plocka ut för mycket
- överdimensionera inte värmepumpen
- tänk på att varmvattnet måste hettas upp ytterligare med någon form av spetsvärme för att undvika risk för legionella.
