Inflyttning i det levande labbet | 26 aug 2016

Levande labb med full insyn

Strax före semestern flyttade hyresgästerna in i ett experimenthus i centrala Göteborg: HSB Living lab. Ett hus som kommer att vara föremål för både tekniska och sociologiska undersökningar de kommande tio åren. Huset är också ovanligt såtillvida att de flesta installationerna är synliga för besökare.

Det var en ganska ruggig senvinterdag på Chalmersområdet i Göteborg.

Sakta höjs den förtillverkade bostadsmodulen i stål mot skyn, hängande i kranen, varefter den sakta sänks ner på sin plats högst upp på bostadskroppen. Modulen var en av totalt 44 som likt legobitar monterades på varandra för att bilda HSB Living Lab, en futuristisk fyravåningsbyggnad. Stålmodulerna hade tillverkats hos Swedish Modules i Emtunga och kom färdiga med alla installationer, liksom all fast inredning. På nio arbetsdagar var hela huset på plats.

Några månader och en inflyttning senare skiner solen. Hyresgästerna – studenter och forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet har flyttat in i de 29 testlägenheterna och våren står i skir blom. Bostäderna består av ett fåtal vanliga lägenheter samt fyra kluster med små funktionella lägenheter (om vardera 47 kubikmeter) med gemensamma vardagsrum, balkonger och köks- och sanitetsutrymmen.

HSB Living Lab är ett projekt om framtidens hållbara boende, med flera experimentdelar som ska utvärderas. I projektet är förutom HSB, även bland annat Göteborg Energi, Bengt Dahlgren, Chalmers och Electrolux med som projektpartners. Huset består av tre bostadsplan och ett entréplan. På det översta planet finns moduler som innehåller ett ventilationsaggregat vardera.

De första enheterna började enligt Henrik Jönsson, projektansvarig hos Bengt Dahlgren i Göteborg, tillverkas hösten 2015, vilket gör att byggtiden för detta projekt halverats jämfört med vad som är vanligt.

– Ett normalt bostadshus i denna storlek tar omkring ett och ett halvt år att färdigställa, nu gick det på åtta månader i stället. Arbetet på byggplats var knappt fyra månader En av flera orsaker är naturligtvis att besiktningsarbetet förenklades eftersom allt var prefabricerat och utbytbart, säger Henrik Jönsson.

Ett flertal forskningsprojekt är kopplade till huset för att utvärdera vilka nya innovationer som kan ge kvalitativt boende med minimal energi- och resursanvändning.

Exempelvis finns 2 000 sensorer ihopkopplade med 15 000 meter datakabel i fastigheten. Sensorerna ska mäta energianvändning och tappvattentemperaturer olika tider på dygnet. Med mätvärdena kan energileverantörer och fastighetsägare optimera systemen. Även frekvensen för hur ofta kylskåpsdörrarna öppnas mäts. Göteborg Energi ska också studera hur de boende använder appar i smarta telefoner för att hålla koll på energianvändningen.

Modulerna är byggda så att sektioner i väggar och fasader kan bytas. I huset ska forskare från Chalmers undersöka vilka nya materiallösningar i form av fasadmaterial, väggsystem och isolering som är bäst. I HSB Living Lab finns tolv sådana väggsektioner.

Ur installationssynpunkt slås besökaren direkt av att kanalisation och rördragningar är helt synliga, även utifrån. På husets framsida, vid entrén, är hela rör- och ventilationsschaktet synligt, vilket ju i dag inte är så vanligt, då all teknik ska döljas. Förutom i schaktet kan man också kika in i undercentralen, där även sprinklercentralen är belägen.

– Vi hade en tidig dialog med arkitekten om glasfasaden och kom fram till den utformning som till slut bestämdes. Målet var hela tiden att hitta en transparent lösning som synliggjorde den teknik som döljer sig i ett modernt flerbostadshus samtidigt som energikraven uppfylldes, berättar Henrik Jönsson.

Enligt Henrik Jönsson har målet inte varit att skapa någon form av extremt energisnålt hus, utan hålla den nivå som HSB Göteborg satt för nyproduktion, 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

De två ventilationsaggregaten på taket har motströmsvärmeväxlare och förser var sin sida av huset med klimatiserad tilluft. Ett mål med projektet är att testa hur VAV-ventilation fungerar i flerbostadshus, vilket gjort att vissa lägenheter har denna typ av systemlösning.

En stor del av boytan består av studentlägenheter med gemensamma ytor, men också av ett antal vanliga lägenheter. Förutom tempererad tilluft värms boytorna med golvvärme på plan två och fyra och konvektorer på plan ett och tre.

Större delen av året står fjärrvärmereturen från grannhusen för uppvärmningen av HSB Living Lab. För toppbelastningar (vid dimensionerande utetemperatur -18 grader C) och för radiatorsystemet på bottenvåningen och plan tre samt för tappvarmvattenuppvärmning står 60-gradig.

– Returen från radiatorsystemet och värmeväxlingen i FTX-aggregaten förvärmer varmvattenväxlare, som sedan spetsas med prima fjärrvärme för att få rätt temperatur. Vi vill använda så lite fjärrvärme som möjligt, säger Daniel Ögren, projektör av HSB Living Lab hos Bengt Dahlgren.

– Vi tar returen till främst golvvärmen. Temperaturen i returledningen i fjärrvärmen kan vara 30 grader, vilket passar bra i golvvärmesammanhang. Då räcker det med att vi spetsar ytterligare fem grader vid dimensionerande utetemperatur.

Just tekniken att använda returvärme i flerbostadshus är ett av de projekt som ska genomföras i huset med Göteborg Energi och Bengt Dahlgren som ansvariga. Värme från borrhål (HSB FTX) förvärmer också tilluften kalla dagar vilket innebär en minskad påfrysning på växlarytorna med minskat effekt- och energibehov som följd. Att två borrhål används för förvärmning av tilluften medför även att huset har kyla på sommaren.

– Rent projekteringsmässigt skiljde sig inte detta projekt från andra. Det som var annorlunda var att vi ute i fabriken hos Swedish Modules i Emtunga kollade på produktionen av moduler, för att se detaljen i anslutningarna mellan modulerna. Då kunde vi se hur de förberedde varje kanal- och rörbit på plats. För oss gjorde det inte så stor skillnad jämfört med vanliga installationer.

– Vi behövde inte rita in några extra anslutningspunkter men fick ha det i åtanke så att det fanns plats för passbitar – det viktiga var att modulerna skulle passa ihop på byggplats. De gjorde tillverkningsritningar själva för produktionen i fabrik utifrån våra ritningar.

Enligt Daniel Ögren var det projektgruppens mening att installationerna skulle vara synliga. Och så blev det delvis. Därför har de 24 fördelarskåpen för golvvärmen och vattenfördelare på våningsplanen en glasruta framför, i stället för lucka, medan elinstallationerna är mer dolda.

– Egentligen ville vi att det skulle gå att titta in i elskåpen – men det gick inte på grund av att glasrutorna inte klarade brandkraven.

Ett intressant spår är det där HSB och IVL Svenska Miljöinstitutet undersöker luftkvaliteten i två lägenheter, varav en ska vara oinredd. Detta för att man ska kunna mäta en nybyggd innemiljö utan mänsklig påverkan. I lägenheten ska halterna ammoniak, koldioxid, mögelsporer, relativ fuktighet, flyktiga organiska ämnen och formaldehyd emitterat från byggmaterialet mätas. Projektet startade i maj i år och första etappen på ett förhoppningsvis flerårigt projekt avslutas maj 2017.

Några år senare – faktiskt år 2026 – kommer huset att demonteras och monteras upp någon annanstans. Då förmodligen helt genomforskat.