Lägre elnota med kyltorn och kylbafflar

Komfortkyla med kyltorn och kylbafflar kan vara ett bra och energisnålt alternativ till konventionella kylmaskiner. Det visar Bengt Berger på Chalmers i sin doktorsavhandling.

Varför är det av intresse att studera alternativ kylteknik?
– Komfortkyla svarar för  ungefär 10-30 procent av elbehovet i en kontorsbyggnad så här finns en sparpotential. Det har gjorts många studier på exempelvis belysning och ventilation men väldigt få när det gäller komfortkyla. Tekniken med kyltorn blir speciellt intressant i byggnader som har vattenburen kyla via kylbafflar vilket är mycket vanligt i Sverige och Skandinavien. Just för att det finns många sådana system ville jag se hur de kan kombineras med evaporativ kylning som kyltorn.

Används inte kombinationen kyltorn-kylbafflar redan?
– Nej inte här i Sverige så vitt jag vet. Däremot är det vanligt med frikyla, det vill säga en kall källa som utnyttjas. Det är inte helt ovanligt att system med kylbafflar har en värmeväxlare som utnyttjar uteluftens torra temperatur som frikyla men den kan bara utnyttjas den kalla tiden på året. Med kyltorn går det att få den här typen av frikyla i stort sett året om.

Går kyltornsvarianten att använda var som helst?
-Norr om ungefär Alperna är det inga problem. Längre söderut måste man sannolikt komplettera med kylmaskiner för att kunna hålla innetemperaturen på rimlig nivå. Men det måste vara rimliga krav på inomhusklimatet. Kräver man att det ska vara 22 till 23 grader året om går det inte att använda system med kyltorn, men om det är ok med 24 till 26 grader tidvis går det bra.

Du har gjort både simuleringar och pilotförsök. Är resultaten dem emellan ungefär likartade?
– Ja, när det gäller att hålla temperaturen inomhus. Nej, när det gäller energieffektiviteten där pilotanläggningen gav sämre resultat. Det berodde till stor del på att vi hade valt en väl enkel kylmedelskylare i pilotförsöken.

Vad är för- respektive nackdelarna med ett kyltornssystem?
– Den största fördelen är att man uppnår ett ungefär likartat inomhusklimat som med kylmaskiner men med ett elbehov som bara är en tredjedel mot kylmaskinernas. Nackdelarna är att det kräver litet mer underhållsinsatser. Vattnet som väter värmeväxlarytan måste renas annars finns risk för påväxt.

Blir kylning allt viktigare?
– De senaste två decennierna har väldigt många lokaler försetts med komfortkyla som tar en stor del av eltillförseln. I södra EU är den ökande elanvändningen ett allt större problem.
 

Lars Eriksson
Energi & Miljö 2/2010