Lågenergihus i blåsväder
Rapporterna om problem i lågenergihus har avlöst varandra i medierna under det senaste året. Landsomfattande studier av inomhusmiljön saknas fortfarande. Energi & Miljö besöker ett av problemhusen där mycket arbete lagts på att förbättra inomhusmiljön.
För kallt på vintern och för varmt på sommaren, matos- eller röklukt som kommer in via ventilationen och för höga energiräkningar. Under senare tid har vi nåtts av flera rapporter i medier och från forskare om problem i lågenergihus.
En av fastigheterna som uppmärksammats heter Skogskarlen och ligger på Bäckaskiftsvägen i Enskede söder om Stockholm. Ända sedan de två fyravåningshusen stod klara 2009 har hyresgäster upplevt problem med innemiljön. En kväll i februari förra året var golvtemperaturen i Johan Ponténs sons rum 14 grader Celsius.
– Det här huset är ett testprojekt och verkar slarvigt byggt, säger Johan Pontén.
Han berättar också att fläkten som driver luftflödet i hans lägenhet låste sig vid ett tillfälle och att det tog flera månader att få det åtgärdat. När det var som kallast förra vintern kontaktade han Hyresgästföreningen.
– Efter det fick vi låna lösa radiatorer med elmätare av hyresvärden, säger Johan Pontén som också berättar att många grannar haft problem med kallras och kalla golv.
På senare tid har det blivit bättre ställt med inneklimatet i Johan Ponténs lägenhet. Han tror själv att det beror på att vintern varit mildare i år. En annan förklaring kan vara att hyresvärden Familjebostäder arbetat en längre tid med att åtgärda bland annat värmesystemet.
Husen på Bäckaskiftsvägen får sin värme via ett luftburet system, med värmebatterier vid varje lägenhet. Solpaneler på taken och två värmepumpar på varje vind förvärmer varmvatten och köldbärare. Betonghusen med prefabricerad stomme ska enligt Familjebostäder vara tillräckligt täta för att fungera som lågenergihus.
– Vi har lagt ner en hel del kraft på att täta runt fönster, elschakt och innanför golvlister. Sedan mätte vi trycket i 40 procent av lägenheterna och det var som sämst 0,1 och som bäst 0,06, vilket är extremt tätt, säger Bo Östlund, projektledare hos Familjebostäder.
Största åtgärden är dock gjord i undercentralerna, som är inrymda på vindarna i de två huskropparna. Här står värmepumparna, ackumulatortankarna och expansionskärlen som ska se till att det varma vattnet från solfångarna på taket tas tillvara på bästa sätt. Familjebostäder har valt att använda fyra normalstora värmepumpar i stället för två stora. Bland annat på grund av begränsat utrymme och för att det ska finnas en back-up om den ena värmepumpen går sönder.
– Dessvärre blev det nåt tankefel vid projekteringen och det ledde till felprogrammering av värmepumparna, för små expansionskärl och felkopplingar av rör. Till exempel kommunicerade inte solfångarna och värmepumparna med varandra, säger Bo Östlund.
När värmepumparna uppe på vinden inte arbetade som de skulle var driftstörningar förstås ofrånkomliga. Nu har rör dragits om, ett expansionskärl bytts ut mot ett större och värmepumparna har programmerats om. Till sin hjälp har Familjebostäder haft en expert på fastighetsvärmepumpar, som snabbt såg vad som var fel.
– Det här ser vi väldigt ofta, och det beror bland annat på att det är många olika skrån som jobbar parallellt när man bygger ett nytt hus. Varje installatör kopplar in på sitt sätt, trycker på start och tror att det ska gå. Men man måste också tänka på helheten! säger Richard Björk, produktionschef hos Edekyl & Värme.
Det största felet som Richard Björk upptäckte var att värmepumparna hela tiden gick in samtidigt och därför slog ut varandra. Det blev då för mycket effekt ut på systemet på en gång, vilket stängde ventiler på lägenheternas värmebatterier. Efter omprogrammeringen stegar i stället värmepumparna in en i taget. Det ger en mjukare stegsekvens in i systemet.
– Man pytsar in litet effekt i taget beroende på behovet för tillfället. Det är ett smart sätt att göra det på, säger Richard Björk som också visar att en ny volymtank satts in för att ytterligare buffra värmeeffekten innan den leds ut i huset.
Problemen med uppvärmningen har förstås lett till en avsevärt högre energinota än förväntat. Men när de nya lösningarna är färdiginjusterade i sommar ska huset ha en energianvändning under 55 kWh per kvm, år inklusive fastighetsel, enligt Bo Östlund.
Han håller inte med om kritiken mot luftburna värmesystem. I huset på Bäckaskiftsvägen är det inte detta som varit huvudproblemet. När värmen från värmepumparna kommer ut som den ska till lägenheternas värmebatterier fungerar systemet, menar Bo Östlund. Richard Björk påpekar att det finns för- och nackdelar med alla typer av värmesystem.
– Luftburna system är väldigt snabba, så tappar du värme i batterierna blir det fort kallt i lägenheterna, vilket är en nackdel. Om du i stället har golvvärme med slingor i ett betonggolv blir det mycket energi i plattan och det tar lång tid innan en ändring i undercentralen ger utslag i lägenheten. Ett vattenburet radiatorsystem ligger någonstans mittemellan, säger Richard Björk.
Svein Ruud, installationsexpert hos SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, är inte övertygad om att luftburen värme alltid är den bästa lösningen. Han säger att den här typen av system är ett vanligt sätt att hålla kostnaderna nere för passivhus. En fördel med luftburen värme är nämligen att den inte kräver något separat värmedistributionssystem. Men det fungerar bara om huset är tillräckligt välisolerat, tätt och försett med ventilationsvärmeåtervinning.
– Dessutom glöms sommarfallet många gånger bort i projekteringen, vilket leder till problem med övertemperaturer under vår, sommar och höst, säger Svein Ruud.
Han har arbetat med flera utvärderingar av lågenergihus på senare tid och bland annat sett problem med olämpligt placerade värmebatterier. Svein Ruud menar också att det kan vara svårt att dimensionera både för värme- och ventilationsbehov i samma system.
– Det finns risk att man får välja mellan pest eller kolera: Dåligt flöde eller dålig värme, säger Svein Ruud.
Han säger att man måste vara extra noga med injusteringen vid luftburen värme. Om en lägenhet inte har en öppen planlösning kan det bli obalans mellan värme- och ventilationsbehoven. Flödet kan då till exempel behöva vara helt olika i olika rum. Det spelar också roll var tilluftdonen placeras.
– Ofta sätts de där de får plats, och ibland kan det vara där det också är bästa platsen att ställa soffan, vilket kan innebära drag. Det är något som man bör tänka på när man ritar och projekterar huset, säger Svein Ruud.
Huset på Bäckaskiftsvägen i Enskede är bara ett exempel på nya lågenergihus som haft problem under senare tid. Ett annat problemhus ligger några mil västerut, i Västertorp. Där köpte de boende i bostadsrättsföreningen Snökristallen ett nytt hus av fastighetsbolaget Veidekke 2011. Huset var Sveriges första Svanenmärkta flerbostadshus, och en mycket låg energianvändning utlovades.
Men det intelligenta styrsystem som skulle hålla innetemperaturen på rätt nivå fungerade inte. Därför blev det periodvis under förra vintern så kallt som 14 grader Celsius i en del rum. När systemet stängdes av och ersattes av individuella termostater blev det i stället för varmt på vissa ställen, och energianvändningen ökade kraftigt.
Huset på Snöskostigen i Västertorp har inget luftburet värmesystem. Lägenheterna värms av fjärrvärme och ett vattenburet system med radiatorer. För att spara energi finns ett system där frånluften värmeväxlas i en central roterande värmeväxlare.
Sedan början av året arbetar Veidekke med en rad åtgärder i huset. Ett arbete som förväntas bli klart efter sommaren. Innan dess vill inte fastighetsbolaget gå närmare in på några detaljer. Även bostadsrättsföreningens styrelse vill avvakta med att kommentera åtgärderna. Ordförande Marcin Kucharski har dock svårt att tro att åtgärderna räcker för att få ner energianvändningen till under halva byggnormens krav.
– Det är också provocerande att de skyller på brukarna. Vi använder inte vårt hus fel! säger Marcin Kucharski.
Han upplyser även om att en del boende på Snöskostigen får in matoslukt via ventilationen när det är minusgrader ute. Föreningen har satt in kolfilter för att försöka minska problemet, men det verkar inte räcka.
Störande matos- och röklukt har också rapporterats från passivhuset Hamnhuset i Göteborg. Där rekommenderas de boende numera att inte röka inomhus. Även passivhusen i Brogården i Alingsås som stod klara 2010 har haft liknande bekymmer. I mars rapporterade Alingsås Tidning om hur en boende samlat in namnunderskrifter från över 50 boende som upplevt problem med matos- och röklukt.
– Tyvärr har väldigt många lågenergihus fått centrala roterande värmeväxlare. De fungerar bra i kontor där det är så höga flöden att lukterna späds ut, men inte i flerbostadshus som har relativt låga luftflöden, säger Svein Ruud på SP.
Listan på bekymmer kan göras lång, men listan på möjliga lösningar är troligen ännu längre. Svein Ruud ger en rad tips och råd, se faktaruta.
Bland de mer lyckade exemplen på lågenergihus nämner han kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen, även det söder om Stockholm.
– Där används inte luftvärmen för reglering av temperaturen i lägenheterna. I stället har man satt in små elradiatorer i varje rum, säger Svein Ruud.
Enligt en utvärdering av projektet landar energianvändningen i Blå Jungfrun strax över 50 kWh per kvm, år. Det är något mer än vad Skanska och Svenska Bostäder först räknade med, men fortfarande acceptabelt. Ett examensarbete från KTH 2012, som bland annat gjorde en enkät med hyresgäster i passivhusen, visar att många accepterat att till exempel använda varma tofflor när det är kallt på golvet.
Någon landsomfattande studie av innemiljön i lågenergihus finns inte, och många av de utvärderingar som gjorts har varit inriktade främst på energianvändningen. De studier av innemiljö som finns undersöker olika lokala projekt.
En sådan studie är ett examensarbete från Växjö universitet som visar att det finns nöjda boende i några av de första passivhusprojekten i Sverige. Till exempel på Karl Johans väg i Frillesås, och i kvarteret Oxtorget i Värnamo som blev inflyttningsklart 2006. Många boende tyckte dock att det var för varmt på sommaren och för kallt på vintern. Problemen med för hög innetemperatur på sommaren antogs bero på dålig solavskärmning.
I Oxtorget krånglade solfångarsystemet till en början på grund av fabrikationsfel i komponenterna. Men en enkät som kommunägda Finnvedsbostäder gjorde med de boende visade ändå att de var i stort sett nöjda. Svaren visade också att många ändrat sitt beteende på grund av att det är individuell mätning och debitering av varmvatten och el. Det visade sig också att hyresgästerna i genomsnitt ville ha 1,5 grad varmare inne än vad Finnvedsbostäder räknat med.
På Bäckaskiftsvägen i Enskede är värmesystemet just nu också inställt på högre innetemperatur än vad som planerats. Familjebostäder ska garantera en innetemperatur på minst 20 grader. Men nu är systemet inställt på 21-22 grader, för att hyresgästerna ska uppleva att det verkligen har blivit varmare. Med facit i hand – kommer bostadsbolaget att använda en likadan lösning i fler av sina hus?
– Nej, inte exakt, men delar av det. För att klara de kommande kraven på energianvändning i fastigheter måste vi använda solfångare, solceller och värmepumpar, oavsett om vi kompletterar med fjärrvärme eller inte, säger Bo Östlund.
Frågan är om Johan Pontén och andra boende i lågenergihus snart kan känna sig trygga i att husen också har bra innemiljö?
– Jag är skeptisk. Det här är fortfarande en försöksverksamhet, säger Johan Pontén.
Marie Granmar ur Energi & Miljö 4/2014, sid 22
Fakta Skogskarlen
- Två fyravåningshus i Enskede, söder om Stockholm, där hyresgästerna flyttade in 2009.
- Betonghus med prefabricerad stomme. Täthet mellan 0,06 och 0,1.
- Luftburen värme och lokala FTX-aggregat vid varje lägenhet. Luftflöde enligt BBR.
- Solpaneler på taken och två värmepumpar på varje vind förvärmer varmvatten och köldbärare.
- Elvarmvattenberedare säkerställer att varmvattnet håller minst 55 grader Celsius.
- VVC är samisolerad med varmvattenledningarna, för att undvika onödiga förluster.
Fakta Expertens tips
Svein Ruud på SP har arbetat med flera utvärderingar av lågenergihus på senare tid. Här är hans tips om vad som kan vara bra att tänka på:
- Kontrollera graden av värmeåtervinning för hela ventilationssystemet. Blir ofta lägre än ventilationsaggregatets angivna temperaturverkningsgrad.
- Använd om möjligt små, lokala aggregat för värmeåtervinning från luften. Minimerar risken för värmeförluster.
- Använd inte centrala roterande värmeväxlare, som kan ge problem med matos- och röklukt.
- Centrala motströmsaggregat är bra, men kräver fungerande frostskydd.
- Var noga med injusteringen av luftburna värmesystem. Om inte planlösningen är öppen måste hänsyn tas till både värme- och ventilationsbehov i varje rum.
- Eftervärmning av tilluft bör inte ske för långt bort från lägenheterna, på grund av värmeförluster i kanalerna.
- Att använda små elradiatorer för komplementvärme kan vara en enkel och kostnadseffektiv lösning.
- Informera boende om att vädring och solavskärmning krävs under vår, sommar och höst.
Fakta Definition av lågenergihus
Ett nybyggt lågenergihus ska ha en energianvändning som är minst 50 procent lägre än kraven i BBR 16.
Vid en ombyggnation ska husets energianvändning minska med 50 procent och bli minst 40 procent lägre än BBR 16. Alternativt minska med 75 procent.
Källa: www.laganbygg.se
