Labbet är värt Guld för Einar Mattsson
Bostadsföretaget Einar Mattsson är djupt involverat i KTH Live-In Lab, mycket tack vare att man äger det hus där många av forskningsprojekten görs.
Genom en donation till KTH av Einar Mattsson gavs möjligheter att bygga tre studenthus med 305 studentlägenheter. I ett av husen finns KTH Live-In Lab.
– Ägarna av Einar Mattsson vill ägna sig åt forskning och när vi fick möjlighet att bygga studenthusen var det unikt för oss, med tanke på att det finns många andra fastighetsägare i Stockholm, säger Mikael Dimadis, projektledare för forskningsprojekten på Einar Mattsson.
– Kraven på huset var att utformningen skulle vara väldigt flexibel för de fyra lägenheterna som finns på bottenplanet.
Live-In Lab-lägenheterna är som rum i rummet, med undertak och installationsgolv så att man enkelt kan ändra utformningen på installationer av el, värme och ventilation och flytta på väggar.
I de fyra lägenheterna byggdes vanliga smålägenheter för studenter, med kök och badrum, nästa steg var att man delade på vardagsrum och nu delar man på vardagsrum, bad och kök.
Fastigheterna har Miljöbyggnad klass Guld och målet är att köpt energianvändning ska bli noll. I huset finns olika system för att leverera värme: bergvärme, solenergi och spillvattenväxlare, dessutom finns FTX-system och trög stomme.
Mikael Dimadis:
– När vi byggde detta hus presenterade vi vår nya plattform, där fanns flera komponenter som trög stomme och zonstyrd ventilation, så att man kan tillföra mer värme i de kallare lägenheterna. Detta jobbar vi fortfarande med, det har varit en lång resa att få det att fungera. Till hösten tror jag att vi har siffror att visa upp hur det har gått.
Rummet är inkapslat i aluminiumplåt för att säkerställa att strålning från batterisystemen inte läcker ut eftersom det är bostäder ovanför taket
I huset finns inga radiatorer, så huset värms upp enbart med ventilation.Det finns solceller på alla tre taken, och i ett av husen finns ett batterilager. Just nu är bara solcellerna på batterihuset inkopplade, men i sommar ska alla tre hus vara ihopkopplade med lagret.
I batterilagret pågår flera olika forskningsprojekt inom ramen för KTH Live-In Lab. Ett av dessa projekt är Kostnadseffektiv utformning av brandskydd för batterilager, med stöd av SBUF. Projektledare är Axel Mossberg på Bengt Dahlgren. Projektet ska utvärdera hur brandskydd i batterilager kan utformas så kostnadseffektivt som möjligt samt ta fram förslag på krav eller rekommendationer i form av funktionskrav.
– Batterilagret har en kapacitet på 186 kWh och väger sex ton. Vi ska ta in ytterligare batterier så det blir 300 kWh. Rummet är inkapslat i aluminiumplåt för att säkerställa att strålning från batterisystemen inte läcker ut eftersom det är bostäder ovanför taket. Även avloppsrören har vi kapslat in.
I rummet finns en kylfläkt som ska hålla temperaturen under 25 grader och det finns även fuktsensorer som skulle reagera på om det började läcka samt branddetektorer som larmar till SOS Alarm, så att alla fläktar stannar.
– Vi kapslar in branden tills brandmyndigheten kommer. Dessutom finns en sarg vid dörren, den kapslar in rimlig mängd med släckvatten så att det inte rinner ut i dagvattnet.
Enligt Mikael Dimadis ska erfarenheterna från KTH Live-In Lab ligga som grund för framtida batterilager kopplat till solceller.
– Vi ska försöka kapa effekttopparna och ladda ur batteriet långsammare, för att få det att hålla längre under framför allt vintermånaderna. Resultaten så här långt visar att huset är självförsörjande under sommarmånaderna tack vare batterilagret och solcellerna.
Ett forskningsområde i de tre husen är värmeåtervinning från spillvattnet. Vertikala värmeväxlare i varje stam (66 stycken) förvärmer vattnet till duschar och handfat i varje lägenhet. Spillvatten från alla tre byggnader samlas i en spillvattenbrunn i mittenhuset, silas och pumpas sedan runt i spillvattenvärmeväxlaren för värmeåtervinning. Enligt Einar Mattsson görs en beräknad ökning av värmeåtervinningen uppemot cirka 40 MWh per år till totalt cirka 200 MWh per år.
Enligt Mikael Dimadis går det åt mer duschvatten i studentbostäder, jämfört med ”vanliga” lägenheter vilket gör att man producerar mer varmvatten.
För de tre husen finns åtta ackumulatortankar, med åtta kubikmeter varmvatten, liksom två kubikmeter varmvatten för uppvärmning. Under sommaren kommer man att kyla tilluften via bergvärmeanläggningen ungefär till 20 grader.
