Kulturhusingenjören

Tor Broström är lantbrukarsonen från Gotland som blev ingenjör och professor. Han forskar om energieffektivisering av kulturhus och önskar att fler tekniker vågade prata med antikvarierna.

I 1700-talshusets källarvåning sitter en fläkt provisoriskt monterad i en plywoodskiva i en öppen spis. Runt om hänger små pappershållare för luftväxlingsmätare från taket och på väggarna finns tydliga fuktfläckar i färgen. Flitiga spindlar har byggt komplicerade nät i fönstersmygarna. Det luktar fuktigt, sommarstuga, damm och lite instängt.
– För några år sedan växte det alger på väggarna här, säger Tor Broström.

Han är professor på Högskolan Gotland, på institutionen för kultur, energi och miljö. Att räkna upp alla projekt och sammanhang han deltar i låter sig inte göras, men sedan förra året satsas mycket på forskningsplattformen Hållbar förvaltning av kulturarv. I Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara är han en av nyckelpersonerna. Vid Energi & Miljös besök befinner sig den delen av hans verksamhet i ett tillfälligt vakuum. Energimyndigheten har meddelat att Spara och bevara får 40 miljoner kronor till forskning de kommande fyra åren, men ännu inte avslöjat vilka projekt som kommer att få pengar. Tor Broström och hans kollegor på Högskolan Gotland är en av flera forskargrupper som söker finansiering genom programmet.
– Bland annat har vi sökt medel för att undersöka energieffektiviseringspotentialen i den del av fastighetsbeståndet som är byggd före 1945. Det är en tredjedel av alla byggnader. Vi vill undersöka det genom att titta på bland annat Betsi och energideklarationsdatabasen, säger Tor Broström.

Måste tänka kreativt
Huset vi nu står i är en obebodd mangårdsbyggnad, ett typiskt gotländskt stenhus byggt i två etapper på 1700- respektive 1800-talet. Mätutrustningen som hänger från taket hör till Spara och bevara, delar av huset har av ägaren upplåtits för mätningar och försök kring fukt- och temperaturkontroll.

 Ljuset silar in genom ojämna fönsterglas och överallt i huset hörs raska steg. Det är exkursion för två parallella vidareutbildningar som pågår vid högskolan. Studenterna ska komma med förslag på hur huset ska kunna användas och vilka åtgärder som bör sättas in för att förhindra förfall. Tor Broström har noga präntat in i dem att det inte finns rätt eller fel. Det gäller att tänka kreativt och se möjligheterna.
– Vi kommer att få fram ett antal alternativa lösningar. Frågan är vad man kan göra och vad man inte kan göra, och vad som är förhandlingsbart? Till vilken del behöver vi ta in fler experter?

Lite märkligt är det att han kan visa runt i denna byggnad och tituleras professor, han som i början av 1980-talet tog det fullt medvetna beslutet att lägga forskarkarriären på hyllan för att flytta hem till Gotland.
– Det är på ett sätt ironiskt, jag flyttade hit för att leva ett lugnt liv på Gotland och nu reser jag hela tiden, säger Tor Broström.

Stadspojke och lantbrukarson
Nej, något lugnt liv blev det inte. Men låt oss backa bandet lite till, till Hästnäs strax norr om Visby, spridda gårdar i skärningen mellan land och stad. Här växte Tor Broström upp som en av tre bröder. Mamman hade ärvt gården, pappan flyttade dit. Föräldrarna var lantbrukare men med intressen som sträckte sig långt utanför fårstängslet. Tor Broström blev stadspojke och lantbrukarson i ett.
– Det fanns en öppenhet, jag kände aldrig att det var något konstigt att satsa på annat än jordbruket.

Han valde en naturvetenskaplig inriktning och fick möjlighet att åka till USA som utbytesstudent under ett av gymnasieåren. Samtidigt ägnade han sig åt friidrott och upptäckte att han hade talang för hoppgrenar.
– Jag är före detta svensk mästare i tresteg. Det gick väldigt bra när jag var student, tack vare det fick jag erbjudanden från flera universitet.

Han valde Princeton på amerikanska östkusten, delvis för att han i USA skulle få möjlighet att kombinera idrottsutövande med seriösa studier.  Därifrån har han sin ingenjörsexamen, men också inspiration till ett annorlunda utbildningssystem.
– Jag hade egentligen två val, teknisk fysik på KTH eller utbildningen på Princeton. Att jag valde Princeton berodde bland annat på att det universitetet hade ett upplägg där man kunde läsa ämnen utanför det tekniska området som en del i sina studier, vilket jag tyckte verkade väldigt bra. Man kombinerar utbildning med bildning. Det tvingar studenterna att vidga perspektiven.

Simulerad solvärme
Tor Broström läste bland annat ryska, filosofi, sociologi och litteratur förutom de tekniska kurserna. Dessutom fick han lära sig om hållbara energisystem. Som examensarbete simulerade han en solvärmeanläggning.
– Det var min dåvarande professor Ted Taylor  – han var mycket känd i forskarvärlden för sitt arbete med atombomber, bland annat hade han byggt världens minsta atombomb – som på äldre dar slog om helt och började forska kring förnybar energi. Det är nog ganska typiskt amerikanskt, att inte tveka att sadla om. Han hade en idé om att man skulle ta en damm och täcka med en genomskinlig luftmadrass, dammen skulle sedan bli solfångaren. Man skulle också bygga ett islager i en grop, som fylldes med is från snökanoner, berättar Tor Broström och ritar med händerna upp en decimetertjock luftmadrass och en cirkelrund damm.

Både dammen och islagret byggdes faktiskt vid Princeton, men Tor Broström fick inte veta hur korrekt hans simulering var. Han flyttade till kärleken i Göteborg och blev forskarstuderande på Chalmers. Ämnet var energilagring och inriktningen energilagring i mark kombinerad med solvärme. Steget känns långt till dagens kurs i sjuttonhundratalsgården, men det finns beröringspunkter. I Spara och Bevaras forskning spelar ofta it-teknik och avancerad programmering en viktig roll när inomhusklimatet ska mätas, analyseras och kanske slutligen åtgärdas.

Tillbaka till Gotland
Men Tor Broström i Göteborg i början av 80-talet hade inte en tanke på att börja bevara gamla hus. Däremot fanns ett annat frö som grodde – beslutet att flytta tillbaka till Gotland. När han tagit ut sin licenciatexamen 1984 gjorde han och hans fru slag i saken.

Vilka möjligheter såg du att fortsätta din forskarkarriär på Gotland?
– Inga alls.

Forskarplanerna lades på hyllan. Tor Broström fick jobb som energirådgivare på kommunen och for ön runt och inspekterade och skrev åtgärdsförslag. På åttiotalet fanns tre heltidsanställda energirådgivare på Gotland, och intresset bland allmänheten var stort.
– Det var ett enormt tryck, men vi hade bra resurser. Det var jättebra för mig, den utbildning jag hade innan var bra men teoretisk.

Hur ser du på den praktiska kunskapen hos dagens nyutexaminerade ingenjörer?
– Man måste inse att det finns en rollfördelning. Skolan lär ut vissa saker, andra saker lär man sig bättre ute i arbetslivet. Jag tror inte att det går att utbilda unga människor så att de är helt färdiga för arbetsmarknaden annat än på de skolor som har just den inriktningen, säger han.
– Det som präglar en ingenjörs arbetsliv är ofta att man kommer längre och längre från tekniken. Praktisk erfarenhet är viktig och avgörande, men det är inte självklart att den ska fås inom skolan.

Efter tre år som energirådgivare jobbade han två år som programmerare.
– Jag lärde mig mycket om företagsamhet. Men jag är nog inte helt lämplig som programmerare, jag är alldeles för ointresserad av detaljer, säger han och skrattar.

Obesvarade frågor
Tiden gick och svensk utbildningspolitik förändrades. Nu skulle högskolor finnas på flera orter, och KTH etablerade en filial i Visby. Tor Broström fick jobb och fann sig plötsligt tillbaka i den akademiska världen. När man i början av 90-talet ville öka andelen doktorer bland lärarna hamnade han i guldsitsen att få skriva en avhandling på arbetstid med fritt valt ämne. Åren som energirådgivare hade visat på mängder av obesvarade frågor, framför allt när det gällde effektivisering av äldre byggnader. Han valde att skriva om uppvärmning av gotländska kyrkor.
– Jag visste att det var ett stort problemområde, och förstod att jag skulle kunna göra mitt fältarbete på Gotland. Jag hade inget brinnande intresse för äldre hus i sig – men jag såg att det var ett intressant forskningsområde. Det var nytt, fanns många frågor och stora behov.

Han kom in med sin kompetens inom mätning och beräkning och studerade bland annat samspelet mellan värmesystem och byggnad.

Har forskningen fått något genomslag – är det någon skillnad i de gotländska kyrkorna i dag jämfört med då?
– Det som har hänt är att det finns en mycket större medvetenhet om frågor som rör uppvärmning och inneklimat. Det finns också en mer utbredd kompetens på alla nivåer. Det tror jag att jag har bidragit till, säger Tor Broström.

Han förklarar att det inte finns någon enkel lösning när det handlar om äldre byggnader, ingen ”gör-så-här” i fem steg eller manual till hur en byggnad ska ventileras och värmas.
– Jag tror att det handlar mer om att beskriva en process och tillägna sig ett förhållningssätt. Det kräver mer arbete i början men ger ett bättre resultat.

Brinner för frågorna
Tor Broström karaktäriserar sitt engagemang som att han brinner för frågorna, men inte är mer intresserad av gamla hus än medelsvensson. I 1700-talsgårdens bottenvåning studerar han fläktlösningen, styrsystemet och värmepumpen med samma intresse som fuktfläckarna på limfärgen och de pietetsfullt restaurerade salarna. Men han ser ut att trivas på den mörkbruna läderklädda kökssoffan, i kammaren med sina specialrekonstruerade tapeter i blått och guld.
– Jag tror inte att någon vill att vi helt ska bortse från bevarandeaspekterna, men sedan kan man ha olika syn på hur viktigt det är. Ta till exempel värmepumpen här nere i källaren. Den är ju ful, helt enkelt. Den bidrar inte estetiskt. Men det kan vara den lösningen som gör att det här huset klarar sig under den här perioden när det står obebott. Alternativet, att göra ingenting, kan verka tilltalande vid en första anblick. Men det skulle innebära fortsatt förfall.

En svårighet är att få antikvarier och tekniker att tala med varandra.
– Av teknikerna skulle jag önska att de hade insikten och även modet att på ett tidigt stadium ta diskussionen med antikvarierna om de här frågorna. Jag menar inte att ingenjörer är fegisar, men det finns en tröskel. Området uppfattas som svårbegripligt, man frågar ofta efter spelregler som inte finns.
– Det som är svårt är att balansera kulturvärdena och väga dem mot ekonomiska och tekniska aspekter. Kulturvärden låter sig inte kvantifieras. Vi måste jämföra äpplen och päron, och det går visst! Som människor är vi jätteduktiga på det och gör det hela tiden. Men det gäller att vara genomtänkt och inte gå på känn, säger Tor Broström.

Det har hänt mycket sedan lantbrukarsonen i Visbys utkanter beslöt sig för att får inte var hans främsta intresse och istället satsade på tresteg och ingenjörsutbildning på andra sidan Atlanten.
– Jag har en del med mig från lantbruket. Är stängslet nere så ställer man sig inte och diskuterar bästa lösningen, man sätter upp det. Samtidigt delade bönderna erfarenheter, tröska och betupptagare, de hade ett ganska avancerat kunskapsnätverk. Men det är klart att man satte en ära i att lösa saker och ting själv.

Avhandling om kyrkor
Ett uppstoppat gutefår med skälla kring halsen tittar ned på oss från väggen bredvid ytterdörren, när vi lämnar huset för att äta lunch tillsammans med kursdeltagarna i det höga gräset på gårdsplanen. Många frågor har fått sina svar sedan Tor Broström valde att skriva om gotländska kyrkor i sin avhandling, och nu växer forskargruppen stadigt samtidigt som andra tekniska institutioner inspireras att forska inom ämnet kulturhus.
– Innan var det vi som fick höra av oss, men nu får vi ofta förfrågningar från utlandet om vi vill delta i projekt. Vi har en stor forskargrupp kring det här ämnet, vi är tio forskare som mer eller mindre jobbar inom området. Jag tycker det är roligt att vi har kommit så här långt.

Av  Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 8/2011 sid 37-40

• FAKTA
  Namn: Tor Broström
  Ålder: 55 år
  Bor: I ett tjugotalshus på Gotland, ”det är fint men inget speciellt”
  Aktuell: Professor i kulturvård vid Högskolan på Gotland sedan i höstas. Aktiv inom bland annat Energimyndighetens forskningsprogram Spara och Bevara, en av tre vetenskapligt ansvariga för EU-projektet Climate for Culture, svensk representant i ett CEN-projekt för att ta fram en standard för uppvärmning av kyrkor. Nytt sedan 2010 är Högskolan på Gotlands program för hållbar förvaltning av kulturarv.
  Titlar: Tor Broström är professor i kulturvård. Han har ett förflutet som friidrottare och har bland annat varit svensk mästare i tresteg.