Kulturbyggnader ska bli lättare att miljöklassa
Hur miljöklassa en kulturbyggnad? IVL driver ett projekt för att försöka anpassa klassningssystemet Miljöbyggnad till hus med bevarandevärde.
Nationalmuseum i Stockholm kan bli pilotprojekt för miljöklassningen. Foto: Ingar Lindholm
Den fastighetsägare som vill renovera sina kulturhistoriskt intressanta byggnad och sedan miljömärka den kan stöta på problem. Bevarandekrav som ska rädda byggnadens kvaliteter till eftervärlden går ibland stick i stäv med både fastighetsägarens energiambitioner och BBR. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet dragit igång ett projekt för att anpassa kraven i det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad efter kulturhusens förutsättningar. – Byggnader som har ett kulturhistoriskt värde kan få missvisande dåligt betyg. Fastighetsägaren kanske inte får göra vissa åtgärder och byggnaden blir då straffad i klassningen, säger Daniel Holm, IVL, som leder projektet.
Ofarliga material Kulturbyggnader är ju i högsta grad individuella, men Daniel Holm har kunnat se vissa trender. – Energiavsnittet är svårast att klara, men ventilationskraven kan också bli besvärliga. Däremot har riktigt gamla byggnader ofta inte så många farliga material inbyggda, säger han. Det finns ännu inga svar på hur bedömningen ska göras, men en rad idéer. En tanke är att analysera bevarandekraven och hur de påverkar energiprestanda och innemiljö, och sedan ta in resultatet som ett slags handikapp. En annan att premiera ambitionsnivån, till exempel i effektivisering jämfört med utgångsläget. Risken är förstås att värdet på Miljöbyggnads klasser devalveras. – Det är inte självklart att man ska kunna klassa sin byggnad om den inte uppfyller ett antal grundkrav. Det är viktigt att det här inte blir ett urvattnat system. Det ska vara verkningsfullt och framåtdrivande, säger Daniel Holm. Förutom att kartlägga problemet ska gruppen ta fram förslag till lösning och även genomföra pilotprojekt. Gruppen arbetar också med en handledning för ombyggnad av kulturskyddade hus. Arbetet beräknas vara klart 2015.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 6/7 2013 sidan 10
