Kulturarv som ska bevaras

Också miljonprogrammen har kulturhistoriska kvaliteter att värna i de många och stora, energieffektiviseringar man står inför. Med rätt kunskap går det att både vara varsam om husens särskilda karaktär och att spara mycket energi.
Betongghetton, lågstatusområden och grå öststatskänsla. Associationerna till de områden som uppfördes under rekordåren, det så kallade miljonprogrammet, är ofta negativa. Och den upprustning som börjat ske av dessa bostadsområden har ofta gjort att byggnadernas karaktär förändrats så mycket att de inte längre liknar de ursprungliga. Många gånger har det till och med varit ett av målen, eftersom den låga statusen starkt förknippats med just byggnadernas karaktär.
Men i slutet av 1990-talet började kulturmiljövården uppmärksamma att också miljonprogrammen är en del av vårt kulturarv. Därför har bebyggelseantikvarie Johanna Roos studerat de antikvariska aspekterna när fastigheter från miljonprogrammen energieffektiviseras.
– Åtgärder som tilläggsisolering av fasader, fönsterisolering och fönsterbyten är svårast att göra utan att husens karaktär förändras. Det är inte lika problematiskt med installationsbiten eftersom man kan sänka energianvändningen mycket utan att det blir ingrepp i huset, med till exempel driftoptimering, injustering, eller genom att byta termostater, säger hon.

Att ge några generella råd för hur installationer kan utföras varsamt med hänsyn till byggnadernas karaktär, är i princip omöjligt, menar Johanna Roos. Anledningen är att det varierar från hus till hus vad som är specifikt och kräver särskild varsamhet. Men hon ger några exempel:
– Om det är formen på huset med det flacka taket som det typiska, då är det viktigt att ta hänsyn till just det. Byte till luftburen värme med nya kanalsystem i huvar och fläktrum på taket ger ett kraftigt förändrat taklandskap, men har man kunskap om de kulturhistoriska aspekterna kan man minimera påverkan genom att placera kanalsystemen så att de inte syns så mycket, förklarar Johanna Roos.
En annan möjlighet kan vara att ta lite av lägenheternas yta till de nya värmeaggregaten, istället för att placera dem på taken.

En liten detalj som påverkar upplevelsen av miljonprogrammets byggnader är belysningsarmaturens utforming.
– Ett okänsligt byte kan få stor betydelse. Men det finns nya armaturer med tidstypiskt utseende, eller så kan man bestycka de befintliga armaturerna med nya energisnåla lampor. Typiskt från den här perioden är de enkla trekantsarmaturerna där numret står direkt på armaturen, säger Johanna Roos.
Gäller varsamhetskravet (§ 8:17 i PBL) både exteriör och interiör?
– Det gäller alla ändringar, i ett hus kan det vara planlösningen som är viktig, i ett annat ytskikten, och i ett tredje område kan det vara själva stadsplanen som är intressant. Man måste skaffa kunskap om vad som är typiskt för området man jobbar med, säger Johanna Roos.

Kunskap är nyckeln till energieffektiviseringar som är varsamma om byggnadernas tidstypiska karaktärer, enligt Johanna Roos. Att redan på projekteringsstadiet ha dialog med en antikvarie är en god idé tycker hon, inte minst för att slippa dyra omprojekteringar.
Det är många som höjer på ögonbrynen över att miljonprogramsområdena skulle vara intressanta ur kulturhistorisk synvinkel. Johanna Roos förklarar:
– Vi antikvarier ser på byggnader som en källa till kunskap, som historiska dokument. Rekordårens byggnader kan berätta mycket för oss om bostadssociala ambitioner och välfärdssamhällets ideal. Både tekniken och estetiken visar på den tidens ökande rationalitet, till exempel eftersträvade man enkelhet utan utsmyckningar.

Av Ulrika Nilsson Lokrantz, Energi & Miljö nr 8/2011 sid 42-43

• FAKTA
  Varsamhetskravet i PBL anger att: ”Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.”

  Att vara varsam innebär att bebyggelsens karaktär och värden alltid ska beaktas när brister ska åtgärdas eller nya funktioner tillföras.
  Läs mer om projektet i rapporten ”Varsamhet vid energieffektivisering i rekordåren” som finns på CERBOF:s hemsida http://www.cerbof.se/