KRÖNIKA: Nu blir det sci-fi på riktigt
Det är ingen tvekan. Vi står inför en digital revolution – igen! Den här gången är det annorlunda. Få har undgått att artificiell intelligens, AI, är det absolut hetaste nu. Nyligen var det fyra år sedan Dadabots startade livestreamen av Relentless Doppelganger – en konstant pågående Death metal-låt skapad av AI, konstaterar Jan Fredriksson.
Jag är inte kompetent nog i genren för att bedöma kvaliteten, men etablerade death metal-musiker ska nog inte oroa sig över konkurrensen. För oss andra finns det oroande tecken.
Death metal är en dyster kulturyttring, och ska så vara. Visionerna om AI-utvecklingen har också varit mardrömslik. Jag gillar science fiction och de fascinerande framtidsskildringarna i filmer som 2001: A Space Odyssey, Blade Runner, Terminator eller Matrix.
En dyster framtid målar även AI-forskaren Max Tegmark upp i sitt senaste sommarprat på Sveriges radio. Han är en av dem som undertecknat det öppna brev som ledande AI-utvecklare författat med uppmaningen till ett halvårs paus i utvecklingen av kraftfulla AI-verktyg. Potentiellt kan AI leda till människans utplåning. De menar att oberoende experter behöver tid att granska säkerheten.
Kanske vaknar vi en morgon med frost på näsan eftersom värmesystemet stängts av i jakten på energislöseri? Saknar vi plötsligt varmvatten och ventilation?
Max Tegmark belyser flera scenarier. Till exempel att en ambitiös superintelligens inte kommer att sky några medel för att nå sitt mål. Vi kan inte överblicka konsekvenserna av att släppa lös sådan kraft utan kontroll.
Han tar upp en scen ur 2001: A Space Odyssey. Rymdskeppet AI Hal vägrar öppna en dörr eftersom det skulle äventyra uppdraget. Med energieffektivisering som högsta prioritet skulle vi på liknande sätt kunna upptäcka att ytterdörren till bostadshuset inte går att öppna när det är för kallt – eller för varmt. Kanske vaknar vi en morgon med frost på näsan eftersom värmesystemet stängts av i jakten på energislöseri? Saknar vi plötsligt varmvatten och ventilation?
Bland farhågorna finns också risken att AI-ledda företag, organisationer och regimer ska konkurrera ut de som leds av människor. Att superintelligensens dessutom saknar känslor gör inte saken bättre.
I filmen Matrix har människorna försökt stoppa de soldrivna maskinerna genom att stänga ute solinstrålningen. Då väljer AI att använda människor som biologiska batterier. I fiktionens värld är det maskinernas hämnd. Så skulle en superintelligens utan känslor naturligtvis inte göra. Människor är alldeles för ineffektiva och energikrävande.
”AI kan användas för att samla och analysera data från en mängd olika källor, till exempel energimätare, väderprognoser och sensorer. Detta gör det möjligt att få en bättre förståelse för hur byggnader används och var energiförlusterna uppstår.”
Om vi för en stund ser bortom domedagsprofetiorna finns det mycket AI skulle kunna hjälpa oss med. Vi kan anamma Isaac Asimov och robotikens lagar från en annan AI-klassiker: Jag, robot. I korthet säger de att robotar inte får skada, eller låta människor komma till skada. I verkligheten får vi spekulera i om det går, utan att det leder till andra motstridigheter.
När det handlar om hur AI kan energieffektivisera byggnader, säger ChatGPT själv så här:
”AI kan användas för att samla och analysera data från en mängd olika källor, till exempel energimätare, väderprognoser och sensorer. Detta gör det möjligt att få en bättre förståelse för hur byggnader används och var energiförlusterna uppstår.”
Denna tillämpning är i gång och många leverantörer satsar stort.
Vi har också sett ganska lyckade försök att använda AI under tidiga skeden i projektering. Potentiellt går det att spara 90 procent av arbetstiden. I detta sammanhang har vi bara skrapat på ytan.
AI kan vägleda till beslut som minskar vårt klimatavtryck och inte låter känslorna styra mot det som ger motsatt effekt. AI kan förutse klimatkatastrofer och dimensionera byggd miljö, dessutom på lämpliga platser.
Text: Jan Fredriksson, redaktör/projektledare, AMA VVS & Kyla, Svensk byggtjänst
