Kritik mot ny kontroll av luftkonditionering
Uppluckring av kraven på inspektion av luftkonditionerings-anläggningar har kraftigt försämrat möjligheterna till energibesparingar.
Det menar energiexperten Klas Berglöf.
Fram till för några år sedan fanns det i Sverige – i enlighet med ett EU-direktiv om energieffektivare byggnader – krav på prestandainspektion av luftkonditioneringsanläggningar som överstiger 12 kilowatt.
– Runt om i Sverige genomfördes det utbildningar av dem som skulle genomföra inspektionerna. Men efter bara några år ändrade Boverket kraven och menade att det var frågan om ett dubbelarbete som kunde täckas av den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK), säger Klas Berglöf, som är grundare av företaget Climacheck Sweden AB som arbetar med analys och optimering av kylprocesser i luftkonditionerings-, kyl- och värmepumpsystem.
Han anser att det både är orimligt och kontraproduktivt att inte ställa krav på att den som ska genomföra kontrollen har god kompetens på just luftkonditioneringssystem.
– Den som utför OVK tillhör en helt annan profession än den som servar luftkonditioneringsaggregat. Den ena arbetar med ventilation, den andra med kylteknik och värmepumpar. Det handlar om helt olika kompetenser. De råkar bara jobba i samma fastighet.
– Jag har pratat med OVK-tekniker som inte vetat om att de i och med OVK även genomför prestandainspektioner av fastigheters luftkonditioneringssystem. De kontrollerar ventilationsflödet, inte om eventuell kyla eller värmepumpar som tillför värme i ventilationssystemet fungerar effektivt, säger Klas Berglöf.
Han menar att reglerna ändrades efter lobbyarbete från företrädare för fastighetsägare som såg kraven enbart som kostnader och inte insåg nyttan i form av ökad energieffektivitet och kompetenshöjning i branschen.
– Fastighetsägare hävdade att det var frågan om onödiga och dyra kontroller. Boverket ville å sina sida förenkla för företagen.
Vad har det lett till?
– Man har försvårat en kompetensuppbyggnad när det gäller prestandaanalys och optimering av luftkonditioneringsaggregat vilket i sin tur leder till ökad energianvändning. Kylmaskiner, värmepumpar och luftkonditioneringsaggregat använder ungefär 20 procent av världens el.
Som regel kan man minska dessa aggregats energianvändning med 20–30 procent genom åtgärdande av fel och effektivisering.
– Men det vet ofta inte den som köper dessa maskiner. De är inte experter på kylteknik och ställer i allmänhet inte krav på att maskinernas prestanda dokumenteras efter installation. Det har EU försökt komma åt genom att regelvägen införa krav på att prestandan i de här systemen ska kontrolleras återkommande. Jag delar EU:s uppfattning att det inte är rimligt att tro att 100 000-tals fastighetsägare besitter kompetens att utan regelverk, standarder och normer göra kompetenta analyser eller ställa relevanta krav som driver effektivisering.
Vid en prestandainspektion kontrolleras bland annat att luftkonditioneringsaggregaten är rätt injusterade och fungerar som det är tänkt.
– Men det kan man inte göra bara en gång. Det är mycket som kan hända som påverkar flödena. Det kanske blir nya verksamheter i lokalerna. Det är heller inte ovanligt att det uppstår fel i aggregaten, till exempel läckage eller att en kompressor blir dålig. Det är exempel på saker som en prestandainspektion kan påvisa precis som dålig styrning. Det finns en mycket stor energibesparingspotential bara i att åtgärda brister i injustering och småfel i systemet.
– Det var också syftet med EU-direktivet när det infördes plus att bygga kompetens inom detta område, vilket har försvårats av Boverkets omtolkning.
Vad jag vet finns det inom EU inget annat land som använder kontroll av ventilationsflöden som ursäkt för att inte prestandakontrollera luftkonditioneringsanläggningar.
Räcker det inte att fastighetsägare och andra vill ha så låga energikostnader som möjligt för att driva på energieffektiveringen?
– Nej. Beställaren vet ofta inte vad man kan göra, vilket driver utvecklingen mot lägsta initialkostnad. Det ligger i hela energieffektiveringsproblematiken att innan man mäter och vet hur energieffektivt något egentligen är, utgår man ifrån att exempelvis en maskin som man har köpt verkligen är så effektiv som den uppges vara i broschyr eller offert trots att det ofta inte är så.
– Detta är ett dynamiskt system som utsätts för en dynamisk verklighet. Det gör att man hela tiden måste ha koll på sina kylmaskiner och värmepumpar. Det kostar dessutom mycket mindre att få dem att arbeta bra än vad det kostar att köra dem dåligt, säger Klas Berglöf.
Hans-Olof Karlsson-Hjorth, expert på hållbara byggnader och energi vid Boverket, säger att kraven i Sverige ändrades efter att EU-direktivet uppgraderats. Bedömningen var att det räckte med OVK och informationsinsatser.
Text: Mikael Bergling
