Krav på bättre dokumentation

En större revision av brandlarmsreglerna SBF 110:6 beräknas vara klar i början av nästa år. Ökade krav på dokumentation av färdiga system kan bli en följd av regelöversynen.

Det var senast 1992 som det gjordes en större revision av SBF 110:6. Arbetet med den nuvarande revisionen leds av Jens Hjort vid Brandskyddsföreningen tillsammans med en samrådsgrupp med branschrepresentanter. Han vill tona ned förväntningarna på reglerna:
– Detta är knappast lösningen på alla problem med komplexa brandlarmssystem, då regelverk och standarder endast anger “schablonlösningar”. Men de kan fungera på installationer i flertalet av alla byggnader.
Han konstaterar också att reglerna är frivilliga att använda, så det hänger på enskilda användare om reglerna används för att ge bra brandlarmsanläggningar.

Mer dokumentation
Ökade behov av dokumentation av de färdiga systemen är en faktor Jens Hjort lyfter fram. Sådan ökande krav påverkar bland annat brandkonsulten:
– De måste tydligt dokumentera alla de styrningar som de vill ha i brandskyddsdokumentationen. Väljer de en komplicerad lösning måste de ta ansvar för att den blir driftsäker och provningsbar.
Även installatörerna borde kunna bidra till bättre dokumentation:
– Brandlarmsföretagen bör ha eget intresse av en bra dokumentation av sina avancerade system. De måste ha bra kvalitetssystem så att inte dokumentationen blir fel, bara då kan besiktningsmännen veta vad de ska kontrollera.

Fler regler i SBF
I dagsläget är det inte klart vad regelrevisionen ska utmynna i. Men Jens Hjorts resonemang pekar på ökade krav på dokumentation av färdiga larmanläggningar:
– Komplicerade system kräver att man har bättre kontroll över alla funktioner. Grundläggande är att installatören ska prova och dokumentera alla funktioner innan driftsättning. Vi skulle i regelverket kunna skapa en schabloniserad lista över hur styrningarna fungerar. Det underlättar troligen funktionskontrollen och ger en bra överblick.
SBF 110:6 skulle kunna få fler regler kring vad som är obligatoriskt att dokumentera:
– Vi kan vara tydligare med vad som ska provas och med vilken regelbundenhet. Det behöver inte vara så svårt att ändra, tillägger han.
Beträffande besiktningsmännens arbete har man tagit fram förslag kring hur de ska jobba när brandstyrningen delvis finns i ett annat system.
– Vi har diskuterat hur långt ett system ska provas, hur en duc eller hiss utanför systemet ska provas. Vårt förslag går ut på att de som installerar brandlarmet måste försäkra sig och dokumentera att signalen når fram till en viss punkt, så långt brandlarmsanläggningen sträcker sig.
Sedan måste någon annan ta ansvar för att ducen eller hissen fungerar som avsett.

Större ansvar
Det finns tankar om att i reglerna utöka ansvaret för den besiktningsman som ska slutkontrollera ett system, så att han får granska helheten.
– Det vore önskvärt om besiktningsmannen inte nöjer sig med att signalen går till brandlarmsgränsen, utan också kontrollerar att slutfunktionen finns. Det vill vi föreslå, säger han.
Behovet av övervakning av styrsignaler har diskuteras, och behovet av reservkraft för styrningar. Här kan det dock vara bättre med råd och tips, anser Jens Hjort.

Av Björn Åslund
Energi & Miljö 8/2010 sid  32