Ombyggnad | 23 sep 2022

Kraftigt minskad elanvändning

Ombyggnaden av M-huset på Lunds tekniska högskola beräknas leda till kraftigt minskad el- och fjärrvärmeanvändning.

Kraftigt minskad elanvändning
För drygt två år sedan började omfattande renoverings-, om- och tillbyggnadsarbeten av M-huset vid Lunds tekniska högskola. Foto: Mikael Bergling

I lokalerna ryms bland annat labb, kontor, arbetsrum och undervisningssalar. Det bedrivs forskning och undervisning inom områden som maskinteknologi, hållfasthetslära och energivetenskaper.
Sedan huset byggdes 1963 i det som i dag är LTH-parken har såväl antalet anställda som studenter mer än fördubblats.

– Det har under årens lopp gjorts viss uppgradering och renovering, bland annat av ventilation och andra tekniska system. Men det var ändå dags för såväl teknisk som pedagogisk förnyelse. De här byggnaderna är ganska så slutna i sin uppbyggnad med mycket korridorer och stängda rum, säger fastighetsägaren Akademiska hus projektchef Ingrid Schuster.

Ingrid Schuster, Akademiska Hus projektchef.

För drygt två år sedan började omfattande renoverings-, om- och tillbyggnadsarbeten av M-huset som egentligen består av fyra sammanbyggda huskroppar på sammanlagt cirka 24 500 kvadratmeter. Höghusdelen är på sex våningar. Under arbetet har byggnaderna i princip tömts på sin ordinarie verksamhet.

– En del forskning har inte gått att flytta utanför huset. Det är verksamheter som istället har fått evakueras och flyttas runt inom byggnaderna.

Sedan några månader tillbaka pågår succesiv återinflyttning.

– Vi räknar med att hela ombyggnaden ska vara klar våren 2023.
Då ska det bland annat ha skapats mer attraktiva forsknings- och studielokaler och en mängd nya öppna ytor, baksidan fått en ny glasentré och ett studielandskap med studieplatser som sträcker sig genom huset.

I den så kallade södra apparathallen byggs det nya laboratorier för bland annat robot-, batteri- och likströmsforskning. Sammanlagt har ett 60-tal laboratorier byggts om och rustats upp (eller är på väg).

Vi kommer framöver att arbeta mycket mer med ombyggnad än med nyproduktion.

Det blir också två nya undervisningslokaler. Dels genom att den så kallade Ångpannehallen byggs om, dels genom den runda tillbyggnaden Teknodromen. Budgeten är på cirka 500 miljoner kronor.

Stort fokus har legat på att skapa ett bättre inomhusklimat och effektivare energianvändning. Uppvärmning av byggnaderna sker med hjälp av fjärrvärme och kylning med fjärrkyla. Som ett resultat av ombyggnaden räknar man bland annat med att kunna spara 40–50 procent på el- och fjärrvärmeanvändningen.

– Undercentralerna har renoverats och det har satts in 14 nya ventilationsaggregat (vav). Sex av de äldre kunde vi behålla. Styrning av belysning, värme och ventilation sker med hjälp av Lindinventsystem. I varje mindre rum finns det närvarogivare och i rum med fler än fyra personer koldioxidgivare, berättar Ingrid Schuster.

Även efter ombyggnaden är det kvar många kontorsrum.

– Det är central styrning och övervakning av byggnaderna. Systemen har förmåga att lära sig mönster i användningen. En lokal kommer i framtiden att kunna värmas upp i lagom tid innan den ska användas och luften automatiskt forceras vid rätt tillfälle.

Vad har varit svårt?
– Att göra en stor ombyggnad i ett befintligt och äldre hus. När man öppnade en del schakt såg de inte riktigt ut som på ritningarna. Vi har också fått göra en del sanering av miljöfarliga ämnen. För att uppnå klimatneutralitet i verksamheten senast år 2035 arbetar Akademiska hus alltmer systematiskt med att minska de olika projektens klimatpåverkan, berättar Ingrid Schuster.

Företaget tillämpar en fyrstegsprincip: identifiera behov, optimera användning av det som redan finns, bygg om vid behov och bygg nytt först i sista hand.

– I det ligger att vi noggrant inventerar inför en ombyggnad. Vi har i det här projektet till exempel inte per automatik rivit ut alla radiatorer, utan noga gått igenom vilka som verkligen behövde bytas ut och vilka som kan vara kvar. Vi kommer framöver att arbeta mycket mer med ombyggnad än med nyproduktion.

Från den 1 januari i år är det krav på klimatdeklaration vid nybyggnation. Det innebär att en byggherre ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.

– Med M-huset är det första gången vi gör en klimatberäkning på en stor ombyggnad, vilket ger oss mer kunskap om den klimatpåverkan som uppstår vid ombyggnadsprojekt.

– Lärdomar från ombyggnationen av M-huset kommer att vara till stor nytta framöver, inte bara för oss på Akademiska hus utan även för våra kolleger i branschen. Projektet är en del i ett branschgemensamt utvecklingsprojekt som tittar djupare på klimatpåverkan kopplat till just ombyggnationer.

Text: Mikael Bergling

Publicerad 23 september 2022

På nytt jobb

Jakob de Ron har anställts som energikonsult på FVB Sverige AB, Stockholm. Han kommer från Property Partner.
Sebastian Franzke har anställts som teknisk säljare på projektservice hos Jeven AB, Gävle. Han kommer från Gävle kommun.
Rhode Östling har utsetts till gruppledare för vvs i Skåne hos Norconsult AB, Malmö. Hon kommer från WSP.
Christian Sjöström har anställts som drift-/servicetekniker hos Swegon Sverige i Malmö. Han kommer från Coor.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.