Kostnadseffektiv PFAS-rening
IVL har studerat hur reningen av PFAS, perfluorerade ämnen, kan göras mer resurseffektiv och till en lägre kostnad.
– Många avfallsanläggningar har fått krav på sig att antingen utreda kompletterande rening av PFAS eller installera kompletterande reningssteg, säger Andriy Malovanyy, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Perfluorerade ämnen, PFAS, är en grupp vatten- och smutsavstötande kemikalier som finns i en mängd vardagsprodukter. Lakvatten och processvatten från i princip alla avfallsanläggningar i Sverige innehåller förhöjda halter av PFAS. Till exempel är halten av PFOS i lakvatten vanligtvis cirka 200 gånger högre än gränsvärdet för bedömning av miljökvalitetsnormer för ytvatten, men halten varierar kraftigt och kan i vissa fall vara 15 000 gånger högre än gränsvärdet.
IVL:s studier visar att det finns flera tekniker som kan avskilja de längre PFAS, som är mer giftiga enligt dagens kunskap. Avskiljning av kortare PFAS är dock mer problematiskt och det krävs väldigt hög kostnad för att nå stabil avskiljning av dessa.
– För vatten som är väldigt förorenat är det inte praktiskt möjligt att avskilja de kortaste PFAS på ett kostnadseffektivt sätt. Däremot kan reningsgraden av medellånga PFAS förbättras markant med samma reningskostnad. Tekniken är även relevant för rening av mindre förorenat vatten som grund- och dricksvatten samt kommunalt avloppsvatten. Därför är rapporten intressant inte bara för avfallsanläggningar utan mer generellt för rening av olika typer av PFAS-förorenat vatten, säger Andriy Malovanyy.
Tekniken bygger på sorption av PFAS på jonbytarfilter. Det innebär att vatten filtreras genom materialet varvid PFAS binds till jonbytaren. Efter flera månaders drift när jonbytarfiltret tappade sin PFAS-reningsfunktion regenererades den på plats, det vill säga materialet behandlades med en lösning bestående av etanol och salt för att återfå sin reningsfunktion, och kunde sen sättas i drift igen.
Projektet har räknat på vad det skulle kosta att bygga och driva en separat regenereringsanläggning för Ragn-Sells anläggning i Högbytorp. Resultatet visar att om kraven på rening är högt satta kan det vara ekonomiskt motiverat enligt studien. Dock är det inte motiverat för mindre hårda krav och även för andra mindre anläggningar, menar Andriy Malovanyy.
– Om man däremot bygger en centraliserad anläggning som behandlar jonbytarmassa från flera olika reningsanläggningar, på samma sätt som görs med reaktivering av aktivt kol idag, så skulle kostnaden bli lägre och då kan det vara motiverat för fler verksamheter.
Projektet har finansierats av Stiftelsen IVL, Ragn-Sells och Avfall Sverige.
Källa: IVL
