Kopparstaden konstruerade egen varmvattenmätare
Varmvattenmätning är högaktuellt eftersom det kan bli lagkrav i bostäder. Kenneth Ahlström, Kopparstaden, har konstruerat en egen varmvattenmätare.
IMD diskuteras flitigt, men det finns också personer som skrider till verket och faktiskt gör någonting. En av dem är Kenneth Ahlström, driftchef på Kopparstaden i Falun. Han har uppfunnit en enkel varmvattenmätare.
Varför hittade du på en mätare för varmvattenmätning?
– Det uppstår redan i dag diskussioner med hyresgästerna kring hur fort de får sitt varmvatten. Med mätaren kan man enkelt mäta volymen, samtidigt som man temperaturmäter med en termometer och tar tid med ett stoppur. Många hyresgäster har också en uppfattning att det ska komma mer vatten än vad det gör, på tio sekunder får man cirka en och en halv liter vatten i normalfallet.
– Det kommer också att bli viktigt att ha en sådan mätare om krav på mätning av varmvatten blir lag. Det blir enkelt att verifiera att hyresgästens mätare visar rätt (eller fel) om diskussion uppstår angående mätvärdena.
Mätutrustningen består av en vanlig vattenmätare med upplösning i liter. Till den behövs en anslutning till vattenslang, en decimeter vattenslang, en snabbkoppling inklusive tre anslutningar M22 och M24 (invändig, utvändig gänga) för kranpip och en perlator med övergång från gänga i mätaren.
Har ni gjort många mätare?
– Nej, vi plockade ihop en lite snabbt, baserad på standardprodukter. Vi kan naturligtvis sätta ihop fler om behovet uppstår. Jag har gjort ett excelark med produktnamn och RSK-nummer. Med listan kan man gå till närmaste vvs-grossist och handla delarna, sätta ihop dem och sedan ut och mäta.
Vad ska man tänka på vid inköpet?
– Normalt mäts ju vattenanvändning i kubikmeter, vilket också mätarna mäter. Det viktiga är därför att använda vattenmätare med tre decimaler, så att man får med antalet liter. Det är egentligen de två sista decimalerna som ska läsas av.
Vilken är fördelen jämfört med hinkmodellen?
Man slipper allt slask med hinkar som ska ställas ner i diskhon och sedan fyllas.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 6/7 2014 sidan 8
