Koncept testas i netto noll-hus
Netto noll-energihus har byggts i ett nytt bostadsområde i Salem, söder om Stockholm.
TEXT: MIKAEL BERGLING
Över ett helt år är tanken att man producerar lika mycket el som man använder i fastigheten exklusive hyresgästel, det vill säga netto noll på plats.
Området Norra Vitsippan, som det heter, är byggt och utvecklat av Skanska och förvärvat av fastighetsägaren NREP. Det består av sju hus med sammanlagt 108 hyreslägenheter (1–4 rum och kök) med en total boarea på 6 356 kvadratmeter. Inflyttning skedde under hösten.
Modulhusen i trä har fasader som är klädda med skifferplattor för att sänka klimatavtrycket. I projektet har det även använts en betong med en hög andel slagg som har begränsat cementmängden.
På fem av taken ligger det installerat sammanlagt 793 kvadratmeter solcellspaneler (monokristallin) som årligen beräknas producera cirka 145 000 kWh el, vilket ska motsvara fastighetens årsbehov av elenergi exklusive hyresgästsel.
Modulhusen i Salem är i trä och har fasader som är klädda med skifferplattor. Foto: Matthew Gormly
Produceras det mer solel än vad fastigheten och dess system använder, säljs överskottet i första hand till hyresgästerna och därefter på det vanliga elnätet.
– Å andra sidan får man köpa el från nätet när behovet är större än produktionen, till exempel när det inte är sol, säger Anders Wester som är verksamhetschef på Skanska hyresbostäder.
– Över ett helt år är tanken att man producerar lika mycket el som man använder i fastigheten exklusive hyresgästel, det vill säga netto noll på plats.
Solfångare, borrhål och värmepumpar är en del av det installerade energisystemet Hyss (Hybrid Solar System).
– Det samlar energi från bergvärme och sol och effektiviserar den enligt termodynamikens lagar med värmepumpar till värme och varmvatten.
Sammanlagt ska Hyss minska behovet av köpt energi för varmvatten jämfört med konventionell uppvärmning av flerbostadshus med 80 procent.
Det har i området borrats tio borrhål för bergvärme, 290 meter vardera, som har kopplats samman med två värmepumpar på cirka 80 kW var. Värmepumparna står i ett speciellt teknikhus på området.
Anders Wester, verksamhetschef på Skanska hyresbostäder. Foto: Privat
På två av taken har det installerats 108 solfångare, totalt 280 kvadratmeter, med en kapacitet på cirka 600 kWh per kvadratmeter och år.
– Det är första gången vi testar Hysskonceptet. Norra Vitsippan är ett pilotprojekt som ger oss möjlighet att konkret och långsiktigt utvärdera den praktiska effekten av ett sådant här system och vad vi kan lära oss av det, säger Anders Wester.
Han berättar att de olika delarna inte innebär någon ny teknisk löning eller innovation. Det nya är sättet att kombinera känd teknik med värmepumpar, solenergi och bergvärme med ett smart styrsystem.
Solfångarna genererar varmvatten som används till att effektivisera värmepumparna. Under sommarhalvåret återladdas borrhålen med värme, vilket motverkar utarmning av energi i berget.
– Under den varmare delen av året ska solfångarna i princip klara att tillverka erforderligt varmvatten. Vid behov kan man stödja med hjälp av värmepumparna. Men även då får man varmvatten till en låg kostnad, säger Anders Wester.
Systemet uppges nå en årsverkningsgrad för värme och varmvatten på Scop-combi cirka 5.
– Det är mycket högt. Om det verkligen blir så vet vi ännu inte, även om vi tror och hoppas på det. Det är frågan om projekterade värden. Men det kan i alla fall inte bli sämre än en traditionell lösning med värmepump och bergvärme, så på det viset har vi inget att förlora. Dessutom kommer vi att återladda hålen och få en hel del varmvatten från solfångarna och förbättra effektiviteten på värmepumparna.
Anders Wester berättar att Skanska i sina projekt strävar efter att öka andelen egenproducerad energi, men också att hitta åtgärder som gör att energianvändningen minskar.
– Den energi som vi behöver köpa vill vi köpa som grön energi. Våra kunder vill både minska och säkra storleken på sina kostnader. I dag utgör energianvändningen en betydande driftkostnad i fastigheter. Priset varierar dessutom.
Husen har enligt Anders Wester ett tätt och bra klimatskal.
– Fönster är vårt dilemma. Via dem har vi en del energiförluster trots att det är frågan om marknadens bästa 2+1-fönster med ett U-värde på 0,9. Det finns fönster med lägre U-värden, men dem kan man inte ha persienner i och det vill vi ha för att inte få övertemperaturer i lägenheterna på sommaren.
– Vi skulle ha kunnat gått mer mot passivhusmodellen, men det hade inneburit större investeringskostnader. Vi har i det här fallet istället valt att göra något åt energisidan, som är en billigare lösning. Vi får se vad som fungerar bäst. Vi behöver testa olika modeller.
