Kompetensen lyser med sin frånvaro

Ekonomisk osäkerhet, de senaste årens höga inflation och en svag krona har fått många att känna sig oroliga för sin karriär och inkomst. Svensk energisektor däremot står inför en tillväxtresa. Efterfrågan är stor på energiingenjörer och byggnadsingenjörer inom hållbart byggande och ROT. Men kompetensen lyser med sin frånvaro.

– Energisektorn lider av kompetensbrist och efterlyser arbetskraft. Dels har vi miljöutmaningen där vi behöver en stark tillväxt av förnybar energi, men vi har också utmaningar med ett föråldrat och dåligt utbyggt elnät. Här kommer det behövas spetskompetens, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.

2022 utannonserades 13 391 tjänster på Platsbanken för energiingenjörer. Det är en ökning på närmare 50 procent på två år. I SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer uppger även 60 procent av företagen att det råder brist på utbildade energiingenjörer – ett behov som kommer att öka kommande år.

– För varje senior vi anställer behöver vi även en nyexaminerad. Det råder stor efterfrågan gällande energideklarationer, energioptimeringar och energiberäkningar. Våra kunder vill spara energi, vilket ökar efterfrågan på yrkesrollen, säger Maria Hyborn, vd på Energi och miljöanalys i Stockholm AB.

Hon får medhåll av Jonathan Bryngelsson, vd på Infrakonsult Sthlm väst AB, som uppmärksammar behovet av kompetens inom hållbart byggande:

– Vi ser en stor efterfrågan efter hållbart byggande som kompetens från våra beställare. I dag kravställs inte detta i förfrågningar i den utsträckning som vi tror att det kommer att göra inom fem år. Därför ser vi ett behov av att stärka kompetensen i vår organisation, säger han.

Våra kunder vill spara energi, vilket ökar efterfrågan på yrkesrollen

I den ekonomiska oron ser Nackademin en möjlighet till tillväxt och en positiv utbildningsboom.

– Ingen vill uppleva otrygghet i sin anställning. Men vi ser också att utmanande tider ofta leder till perioder av stark tillväxt och utveckling inom nya sektorer. Kanske är det nu tid att ta steget och hoppa på den där utbildningen man varit sugen på. Det kan bidra till ökad konkurrenskraft både för enskilda individer som för svensk industri, slutar Astrid Westfeldt Corneman.